Ingenting är sant och allting är möjligt

Jag har suttit i soffan och läst Ingenting är sant och allting är möjligt. Det är en bok av en engelsk journalist som beskriver världen mest utifrån att det inte finns något att lita på. Nyårsafton väntar. Vi lyssnar till nyårskrönikor om de stora händelserna i världen, och man kan undra vad som är sanningar och vad som är möjligt att förändra. Hur ser årskrönikan ut för dig och din närmaste omgivning? Vad blev det av dina förhoppningar inför 2016? Blev det som du tänkt dig eller hände det något överraskande dig? Underbara saker som du vill återuppleva eller hemska saker du helst vill slippa nästa år.

Vad önskar vi av året 2017? Jag önskar att vi kan leva i visshet om att man kan lita på människors berättelser, att ett handslag är ett avtal att lita på och att det finns institutioner som kan ställa till rätta när det blivit fel. Jag önskar att det ska finnas förlåtelse och upprättelse, kärlek i handling. Jag önskar att alla barn och ungdomar ska känna hopp för framtiden.

Ingen ting är sant och allt är möjligt skulle också kunna betyda att en del sanningar som vi tror på och skräms av inte är sanna och att för Gud är allt möjligt. Jag vill därför be för dig och mig 2017, att vi ska bidra med att vara ärliga och ta ansvar för naturen, djuren och varandra, på den plats där vi är och påverkar vår omgivning.  Jag vill också be för FN:s säkerhetsråd, där Sverige är ordförandeland 2017. Fred och försoning mellan människor kan bli en sanning genom att vi alla tar ansvar för vår jord och för varandra. Bönen till Gud, ger hopp och kraft, och alla våra enskilda handlingar kan tillsammans förändra världen.

Dags att gå i ide

Här lyser inte snön vit på taken så det är svårt att hålla sig vaken. Idag kändes det som kväll redan kl 14. Och nu vid fem skulle vi kunna gäspa godnatt! Men det är väl okej. Är det verkligen menat att vi ska vara vakna lika länge nu som på sommaren? Jag tror vi alla skulle kunna gå i ide nu några dagar. Vila, äta gott och möjligen tacka Jesus för att vi har en extra ledig dag.

Vi kan bara hänga på, han som går före. Det är ju det vi firar

Fokus när man pratar om jul är oss själva och våra närmaste. De flesta av oss förbereder julen genom att göra marsipangodis och handla julklappar. Många bestämmer med släkt och vänner om man ska ses i år och var i så fall. Det ligger en förväntan i luften som kan vara kryddad med en viss oro. Det ska bli härligt att vara ledig, äta gott och bara vara tillsammans med de man tycker om, men det kanske inte blir som man skulle önska. Alla vill inte komma eller jag orkar själv inte träffa alla. Men egentligen är adventstiden en förberedelsetid, en slags fasta då vi ska tänka  på vad vi kan göra för andra människor. Därför sker många insamlingar till fattiga människor just i advent. Det är en förberedelse på Jesus ankomst i världen. Han som är fredsfurste, som kommer för att älska alla människor, som vill lära oss att lösa konflikter och skapa fred. Vi kan bara hänga på, han som går före.  Det är ju det vi firar, sjunger om och hör talas om i julens gudstjänster, att älska människor tillbaka till Guds rike.​