Vi hade en välgörenhetsmatch tillsammans med Örebro hockey i förra veckan. Nu håller jag på att fördela presentkort från en livsmedelsaffär . Det känns inte bra.
Den rike ger av sitt överflöd och det fattige ska tacka och ta emot. Svenska kyrkan blir lite Robin Hood och det är väl bra just nu för den enskilda människan. I längden blir det ett skikt i samhället som ger av sin goda vilja, eller sitt dåliga samvete, till de som måste be om att få. Det känns inte bra. Ovärdigt. Är vi alla lika värda?
På förmiddagen gick jag med barnmatsburkar till Olaus Petri församling. Det kommer många unga familjer som har dåligt med pengar. Innan jag gick dit pratade jag med en kvinna från försäkringskassan. Hon undrade vad kyrkan gör för alla dem hon möter som hon inser får för lite pengar att klara sig på. Jag berättade om vårt julfirande. Julbord, gran, Kalle Anka och gemenskap för ett billigt pris. Det kommer fler för varje år som går. Som samhället utvecklas skulle firandena antagligen behöva fördubblas. Vad är som håller på att hända? Vad är det för samhälle vi håller på att bygga upp?
En del menar att vi inte alls ska syssla med att ge pengar utan arbetaför att påverka politiker, påverka soccialtjänsten och försäkringskassan. Vi kunde samla alla livssituationer vi får höra och sprida dem. Då synliggör vi det många inte vill se. Men det är ju idag barnen går till skolan utan frukost, den här vintern de inte har mössa och vantar och inte kan vara med på vinterfriluftsdagen i skolan, så vi ger i alla fall.
I Örebro har vi det fantastiska Eksam. Här kan man få råd och stöd i hur man söker fonder, säljer saker som bara ligger i garderoben på blocket, lägger upp en rimlig budget mm. Men finns inte pengarna så finns det inte. Fördelningen i vårt samhälle har blivit skev.
Vi ger, tillsammans med många andra organisationer och enskilda, så att fattigdomen inte syns, men välgörenheten gör inte bara väl utan möjliggör en orättfärdig politik.
onsdag 11 december 2013
onsdag 4 december 2013
Lugn säger en röst. Du får nya möjligheter
De är jagade. Barnen och de små djuren kommer efter. De måste hålla ihop! Förföljarna närmar sig. En bergvägg. En flod. Panik! Lugn säger en röst. Gör så här. Vattnet delar sig och alla kan går på en torr stig på flodbotten. Precis när sista barnet lyfts upp på stranden är floden som vanligt igen. Några av förföljarna står kvar på stranden och andra följer med floden.
Du kan inte sova. Du vet inte hur det ska bli med den här tentan? Klara du inte den får du inga mer studiemedel. Men du måste betala hyran och ha nåt att äta. Och hon gjorde slut så du kan inte bo hos henne. Måste klara tentan. Kan inte sova. Om du inte klarar den. Ska du säga upp lägenheten? Måste sova..
Du har varit sjukskriven en längre tid och vet inte om du kan komma tillbaka. Men du måste ju ha ett jobb och pengar att betala hyran med. Och barnen, de ska ha nya vinterkläder. Vad ska du välja bort? Det är bäst att spara om det inte fungerar att börja jobba igen. Du är jagad. Du måste välja väg. Men vilka vägar finns att välja? Det är stopp.
Lugn säger en röst. Gör så här. Nya tankar. Du finns andra möjligheter. Andra vägar att välja. Du somnar och sover gott.
Vad händer sen? Jag vet inte. Men ibland öppnar sig nya vägar just när vi är trängda och inte har en aning om vart vi ska ta vägen. Våga tro det!
Du kan inte sova. Du vet inte hur det ska bli med den här tentan? Klara du inte den får du inga mer studiemedel. Men du måste betala hyran och ha nåt att äta. Och hon gjorde slut så du kan inte bo hos henne. Måste klara tentan. Kan inte sova. Om du inte klarar den. Ska du säga upp lägenheten? Måste sova..
Du har varit sjukskriven en längre tid och vet inte om du kan komma tillbaka. Men du måste ju ha ett jobb och pengar att betala hyran med. Och barnen, de ska ha nya vinterkläder. Vad ska du välja bort? Det är bäst att spara om det inte fungerar att börja jobba igen. Du är jagad. Du måste välja väg. Men vilka vägar finns att välja? Det är stopp.
Lugn säger en röst. Gör så här. Nya tankar. Du finns andra möjligheter. Andra vägar att välja. Du somnar och sover gott.
Vad händer sen? Jag vet inte. Men ibland öppnar sig nya vägar just när vi är trängda och inte har en aning om vart vi ska ta vägen. Våga tro det!
onsdag 27 november 2013
Befriande att fokusera på någon annan
Julmarknader och insamlingar, och vad ska du göra i jul? Nu är det igång. Det börjar tändas stjärnor i fönstren, julsånger spelas medan man handlar i affärerna Tiggarna sitter både utanför affärerna och kyrkan. På söndag är det första advent. Vi sjunger Var Glad ,var glad och hylla din konung och Gud! Han kommer till sörjande hjärtan och livet får annan gestalt. Många önskar att deras liv skulle ha en annan gestalt, särskilt inför jul.
Det finns så många bilder av hur en lycklig jul ska vara, en lycklig familj i en lycklig släkt med vacker gran, god mat och snälla nyktra föräldrar. De flesta av oss passar nog inte in i den bilden. Många av oss är separerade och sörjer den familj som en gång fanns, en del sörjer någon som dött under året som brukat vara med på julfirandet. I några familjer blir det mest bråk och besvikelse när det är jul.
Nu under advent har vi chansen att fokusera på något, nämligen andra. Advent är ju faktiskt en liten fastetid då vi kan ägna våra tankar åt hur vi lever, hur vi vill leva och vad jag kan göra för att världen ska bli bättre för alla. Fokuserar vi på andra glömmer vi oss själva för en stund, och det kan vara befriande.
Forskning visar att de som hjälper andra mår bättre, och de som får något av någon i större utsträckning hjälper andra. Ett sätt att slippa julpaniken eller juldeppigheten kan alltså vara att engagera sig för någon annan.Vi behöver varandra och att ge omsorg till andra, kanske alldeles särskilt nu innan jul.
Det finns så många bilder av hur en lycklig jul ska vara, en lycklig familj i en lycklig släkt med vacker gran, god mat och snälla nyktra föräldrar. De flesta av oss passar nog inte in i den bilden. Många av oss är separerade och sörjer den familj som en gång fanns, en del sörjer någon som dött under året som brukat vara med på julfirandet. I några familjer blir det mest bråk och besvikelse när det är jul.
Nu under advent har vi chansen att fokusera på något, nämligen andra. Advent är ju faktiskt en liten fastetid då vi kan ägna våra tankar åt hur vi lever, hur vi vill leva och vad jag kan göra för att världen ska bli bättre för alla. Fokuserar vi på andra glömmer vi oss själva för en stund, och det kan vara befriande.
Forskning visar att de som hjälper andra mår bättre, och de som får något av någon i större utsträckning hjälper andra. Ett sätt att slippa julpaniken eller juldeppigheten kan alltså vara att engagera sig för någon annan.Vi behöver varandra och att ge omsorg till andra, kanske alldeles särskilt nu innan jul.
onsdag 20 november 2013
Väntsalen är stängd, ingen att fråga, inget att äta, och det är kallt
Idag fick vi som skulle till Köping hoppa av tåget i Arboga på grund av en olycka. SJ hade ringt taxi som vi skulle vänta på. Minuterna gick, vi fem som stod där frös, ringde kundtjänst och närmaste taxistation. Ingen visste om taxi till oss var beställd. Ingen bemanning på stationen i Köping fast det var vardagseftermiddag. Det var skönt att inte vara ensam, utan fler i samma situation. Väl i Köping fick jag skjuts dit jag skulle av en vänlig "medfrysare". Det är spännande att se hur olika personer reagerar i sådana situationer och hur man blir en liten grupp som löser ett problem. Vi löste det bra.Vi samarbetade och hade tom plan B och C på gång.
På vägen hem hade jag tur. Skulle med ett tåg men hann med ett tidigare, som var försenat. De som satt nära mig då var mer uppgivna, men tack vare konduktören blev det ett bra samtal kring hur allt fungerar, eller rättare sagt varför det inte fungerar. SJ kör tåg, inte alla tåg. De är inte ansvariga för räls och bemanning av tågstationer. Man kan alltså som resenär bli stående ute i kylan utan att veta när tåg eller ersättningsbuss kommer. Väntsalen är stängd, det finns inget att köpa och äta och ingen att fråga, och det är kallt. Ska någon gammal tant eller ett litet barn behöva stå och frysa ihjäl någonstans innan våra styrande politiker förstår att samarbete och ett gemensamt ansvar krävs för att vi ska kunna och vilja ta tåget i stället för bilen?
På vägen hem hade jag tur. Skulle med ett tåg men hann med ett tidigare, som var försenat. De som satt nära mig då var mer uppgivna, men tack vare konduktören blev det ett bra samtal kring hur allt fungerar, eller rättare sagt varför det inte fungerar. SJ kör tåg, inte alla tåg. De är inte ansvariga för räls och bemanning av tågstationer. Man kan alltså som resenär bli stående ute i kylan utan att veta när tåg eller ersättningsbuss kommer. Väntsalen är stängd, det finns inget att köpa och äta och ingen att fråga, och det är kallt. Ska någon gammal tant eller ett litet barn behöva stå och frysa ihjäl någonstans innan våra styrande politiker förstår att samarbete och ett gemensamt ansvar krävs för att vi ska kunna och vilja ta tåget i stället för bilen?
onsdag 13 november 2013
Ung och nyfiken - beroende
Jag är beroende. Är du? Idag har jag intervjuat en kille om hans tidigare beroende av alkohol och amfetamin och hans diagnoser asbergers och ADHD. Började han med drogerna för att han inte kände att han var som alla andra? Han vet inte. Minns bara att han var ung och nyfiken och provade. I Norden är alkohol accepterat som en drog de flesta vuxna tar. I andra länder röker man mer och det börjar komma hit också. Det som många gör tror man inte är så farligt. Normen är att det är ok fast man vet att det inte är bra. Och som ung provar man det man ser att äldre gör. Jag hade aldrig börjat dricka kaffe annars, och inte börjat röka heller. Hur många i Sverige är kaffeberoende? Inte jag. Jag har nästan slutat. Men jag är beroende av choklad. Barn som inte får beröring dör. Vi är alla beroende av beröring, mer eller mindre. Mer eller mindre beroende av sex. En del är sexmissbrukare, andra shopoholiker. Några blir oroliga om de inte får ut och springa . Vi har lätt att ta till oss vanor som vi blir beroende av. Jag dricker nästan alltid en kopp te innan jag ska sova. Man söker tillfredsställelse och ett lugnt efteråt- men vad är det dom gör att man inte är lugn innan, utan har ett sug?
onsdag 6 november 2013
Mobilberoende som vi blir sjuka av
Det är kväll och du lägger mobilen, Ipaden och datorn bredvid sängen. Sedan ligger de där och strålar på dig hela natten. De flesta har det trådlösa nätverket på dygnet runt. Jag har en vän som är elallergiker. Han skulle inte kunna var i i ett sådant sovrum mer än ett par timmar. Hur farligt är det för oss andra?
Såg att det finns, och snart kommer att finnas fler olika strålskydd att köpa och sätta på mobilen.
På Radisafes sida står :
30% av alla barncancer är förknippade med exponering för elektromagnetiska fält. Läkare från England har utfärdat varningar och uppmanar barn under 16 år att inte använda mobiltelefoner. Högfrekventa EMF vågor leda till en signifikant ökning av blodtrycket. Även om det är allmänt accepterat att elektromagnetisk strålning som avges från mobiltelefoner, kommer att påverka hälsa och välbefinnande negativt, tenderar detta att ignoreras eftersom människor har blivit helt beroende av mobiltelefoner
Såg att det finns, och snart kommer att finnas fler olika strålskydd att köpa och sätta på mobilen.
På Radisafes sida står :
30% av alla barncancer är förknippade med exponering för elektromagnetiska fält. Läkare från England har utfärdat varningar och uppmanar barn under 16 år att inte använda mobiltelefoner. Högfrekventa EMF vågor leda till en signifikant ökning av blodtrycket. Även om det är allmänt accepterat att elektromagnetisk strålning som avges från mobiltelefoner, kommer att påverka hälsa och välbefinnande negativt, tenderar detta att ignoreras eftersom människor har blivit helt beroende av mobiltelefoner
onsdag 16 oktober 2013
Tron på vetenskapen är en tro på Gud?
Ska man tro på det som står i bibeln bokstavligt eller som förklarande metaforer? Heliga skrifter i olika religioner, ska man se på dem som något mer är berättelser om hur vi människor fungerar och en ledning för hur vi ska leva? De är skrivna av människor som är/kan vara inspirerade av Gud.
Människan är skapad av Gud till Guds avbild och likhet. Eller har hon blivit degraderad från att ha varit skapelsens krona till att vara en art bland andra arter? Forskningen kartlägger i detalj människans uppkomst och forskning som handlar om det unika hos människan, tänkande, språk, samarbete, medvetenhet, teknik. Skillnaderna mellan människan och schimpansen är inte så stora.
Gud är en kraft om satt igång skapelsen och sedan inte ingriper i vad som sker, en deistiskt Gud.
Gud ingriper i det som sker genom människor som väljer att göra Guds vilja.
Gud ingriper genom de bibliska undren och bryter naturlagarna i den skapelse Gud själv skapat.
Om Gud inte ingriper i världen blir det ingen konflikt med vetenskapen.
Vetenskapen förklarar bara de fenomen som kan iakttas. Vi måste acceptera att allt liv är besläktat med vartannat och går tillbaka till samma ursprung. Men det går inte att hitta vetenskapliga bevis på hur allting började, varför vi är här, vad meningen med livet är och vad som händer efter döden.
Om man inte förväntar sig att bibeln är svaret på alla livets frågor kan både naturvetenskapen, filosofin, religionen och litteraturen ha en berättigad plats i människans sökande efter mening.
Jesus var både Gud och människa och visar att Gud finns med i det som sker här på jorden.
Eller var Jesus en klok människa som många andra, profeterer och människor med helande händer?Lidandet, kärleken, maktlösheten, rädslan och det onda visas i berättelser.
Kreationister, bokstavligt skapelsetroende, accepterar inga vetenskapliga förklaringar till livets uppkomst utan endast Bibelns version av vad som hände. De kan inte kombineras sitt sätt att se på livets utveckling med Charles Robert Darwin som säger att vi människor har utvecklats från aporna genom naturliga urval. Biologen och ateisten Richard Dawkins menar att de biologiska insikterna utesluter all tro på en allsmäktig och god skapare. De som förespråkar Intelligent design är av uppfattningen att livet på jorden är alltför komplext för att ha kunnat uppstå och utvecklas uteslutande genom slumpmässiga variationer och naturligt urval som biologins evolutionsteori menar.
Vi vet inte, allt är en tro, men tron på Gud eller vetenskap ger oss ett sammanhang. Ett sammanhang som ger oss en plats i tillvaron och som är något att luta oss emot när livet gungar.
Människan är skapad av Gud till Guds avbild och likhet. Eller har hon blivit degraderad från att ha varit skapelsens krona till att vara en art bland andra arter? Forskningen kartlägger i detalj människans uppkomst och forskning som handlar om det unika hos människan, tänkande, språk, samarbete, medvetenhet, teknik. Skillnaderna mellan människan och schimpansen är inte så stora.
Gud är en kraft om satt igång skapelsen och sedan inte ingriper i vad som sker, en deistiskt Gud.
Gud ingriper i det som sker genom människor som väljer att göra Guds vilja.
Gud ingriper genom de bibliska undren och bryter naturlagarna i den skapelse Gud själv skapat.
Om Gud inte ingriper i världen blir det ingen konflikt med vetenskapen.
Vetenskapen förklarar bara de fenomen som kan iakttas. Vi måste acceptera att allt liv är besläktat med vartannat och går tillbaka till samma ursprung. Men det går inte att hitta vetenskapliga bevis på hur allting började, varför vi är här, vad meningen med livet är och vad som händer efter döden.
Om man inte förväntar sig att bibeln är svaret på alla livets frågor kan både naturvetenskapen, filosofin, religionen och litteraturen ha en berättigad plats i människans sökande efter mening.
Jesus var både Gud och människa och visar att Gud finns med i det som sker här på jorden.
Eller var Jesus en klok människa som många andra, profeterer och människor med helande händer?Lidandet, kärleken, maktlösheten, rädslan och det onda visas i berättelser.
Kreationister, bokstavligt skapelsetroende, accepterar inga vetenskapliga förklaringar till livets uppkomst utan endast Bibelns version av vad som hände. De kan inte kombineras sitt sätt att se på livets utveckling med Charles Robert Darwin som säger att vi människor har utvecklats från aporna genom naturliga urval. Biologen och ateisten Richard Dawkins menar att de biologiska insikterna utesluter all tro på en allsmäktig och god skapare. De som förespråkar Intelligent design är av uppfattningen att livet på jorden är alltför komplext för att ha kunnat uppstå och utvecklas uteslutande genom slumpmässiga variationer och naturligt urval som biologins evolutionsteori menar.
Vi vet inte, allt är en tro, men tron på Gud eller vetenskap ger oss ett sammanhang. Ett sammanhang som ger oss en plats i tillvaron och som är något att luta oss emot när livet gungar.
onsdag 9 oktober 2013
Bry dig inte!...eller jo, fast på ett annat sätt
Det börjar tidigt, "Kan själv!" eller "Vill själv!". Vid den tidpunkten blir många föräldrar trotsiga och svarar: "Nej det kan du inte!" eller "Nej sluta nu, vi har inte tid med sånt trams" eller något liknande. Barnen blir självständiga och de vuxna blir trotsiga!
Ett av de tydligaste exemplen på hur väl barn samarbetar är två-åringens försök att utveckla en självständig kompetens som möts av de vuxnas motvilja och trots. Barnet blir redan under loppet av några månader antingen trotsigt - och möter trots med trots - eller initiativlöst och beroende.
Jesper Juul skriver om trots. Självständigheten utvecklas så fort att föräldrarna börjar trotsa. Unga starka individer, vana vid att bli hörda. När de börjar praktisera vad vi uppfostrat dem till, då trotsar vi! Vi kommer med lösningar som vuxna, men vi ska inte det. Vi ska skapa möjligheter för ungdomar att hitta lösningar.
Bry dig inte! Så kan min son säga som är 12 år som också håller på att bli självständig. Det kan vara provocerande, men tänker jag på Juul, så måste jag lära mig att bry mig på rätt sätt.
Begreppet trotsålder är typiskt för en makthavares beskrivning av besvärliga undersåtar. Små barn blir som ett nödvändigt led i sin utveckling allt mer självständiga och klarar sig allt bättre själva och det är bara ett totalitärt system som kan ha intresse av att problematisera denna kontinuerliga utveckling av en unik, inifrån styrd personlighet.", skriver Juul.
Fryshuset i Stockholm drivs nu under ledning av Johan Oljeqvist och han hänvisar till Jesper Juul för att visa på hur man tänker på Fryshuset. Lyssna på ungdomarna och stöd dem i alla hitta lösningar. De har hitta en massa nya lösningar på fryshuset, tillsammans med ungdomarna.
Man kan sammanfatta Jesper Juul med att:
Alla barn genomgår en självständighetsålder. Bara vissa barn utvecklar en trotsålder.
Det är upp till föräldrarna vilket det blir...
...och så gäller det väl även förungdomstiden. Vissa ungdomar stökar i sitt självständighetssökande och det är upp till föräldrar och samhälle hur vi möter deras utveckling.
onsdag 2 oktober 2013
92% av alla ungdomar får eller skapar sig jobb idag. Det finns hopp.
Många unga oroar sig för att de inte ska få jobb. Inte blir det bättre av att man i media hela tiden talar om att 25 % av alla ungdomar är arbetslösa. vad får man för hopp om framtiden då? Vilka drömmar och visioner dyker då upp i fantasin och ger styrka att kämpa vidare i skolan?
92 % av alla ungdomar får jobb, eller skapar sig jobb, idag. Man är arbetslös en tid men det finns möjligheter.
Lyssnade på Fryshusets VD, Johan Oljeqvist, idag när han talade om hur Fryshuset skapar möjligheter för unga. Det krävs att vi ger förtroende och ansvar. Genon ansvar växer man. Anders Carlberg sade till hon som blev ansvarig för musikundervisningen när hon var 22 år: Det blir bra. Vi hjälper dig att växa in i kostymen.
Idag verkar det som om många arbetsgivare förväntar sig att man ska kunna allt när man börjar. Hur ska då unga men kraft och goda ideer kunna komma in i någon verksamhet och ta ansvar? Vi behöver låta människor komma in i våra företag och organisationer och hjälpa dem att växa in i kostymen och så småning om fylla upp den med kunskap och erfarenhet.
Det betyder också att vi vuxna inte ska komma med alla lösningar, för vi har dem inte. Alla unga! Hur hittar vi bra lösningar?
92 % av alla ungdomar får jobb, eller skapar sig jobb, idag. Man är arbetslös en tid men det finns möjligheter.
Lyssnade på Fryshusets VD, Johan Oljeqvist, idag när han talade om hur Fryshuset skapar möjligheter för unga. Det krävs att vi ger förtroende och ansvar. Genon ansvar växer man. Anders Carlberg sade till hon som blev ansvarig för musikundervisningen när hon var 22 år: Det blir bra. Vi hjälper dig att växa in i kostymen.
Idag verkar det som om många arbetsgivare förväntar sig att man ska kunna allt när man börjar. Hur ska då unga men kraft och goda ideer kunna komma in i någon verksamhet och ta ansvar? Vi behöver låta människor komma in i våra företag och organisationer och hjälpa dem att växa in i kostymen och så småning om fylla upp den med kunskap och erfarenhet.
Det betyder också att vi vuxna inte ska komma med alla lösningar, för vi har dem inte. Alla unga! Hur hittar vi bra lösningar?
onsdag 18 september 2013
Respekt av empati, inte av rädsla...
Har du någon gång varit med om att du gjort ditt allra bästa, verkligen kämpat för att det ska bli bra, och sedan får du en utskällning? Man tappar hakan, tappar talförmågan och blir jätteledsen. Sedan kanske man rycker upp sig och säger ifrån. Det kan vara ide att säga ifrån om det finns en möjlighet att den andra personen kan se och förstå vilket kraft du lagt ner och hur du har tänkt. Men om det finns en risk att kompisen, eller läraren, eller arbetsgivaren, inte alls förstår utan att du bara skunker ännu djupare i den andres ögon om du säger något. Då blir man tyst. Man biter ihop och tror kanske att det är fel på en själv.
Långt senare kan man få svar på varför det blev som det blev. De andre kunde inte se mig och min situation på grund av sin egen rädsla, stress eller trötthet. Jag fick ett helt respektlst bemötande. Möjligheten att vara empatisk och kunna leva sig in i min situation fanns inte. Det hade egentligen inte med mig att göra, men jag var den som råkade säga, råkade komma för sent, råkade..just idag.
Lär dig konsten att se att det inte handlar om dig. Han kanske var osams med sin bästa vän innan han kom, hon kanske inte hade sovit på hela natten, hen kanske hade en fruktansvärd huvudvärk, han kanske blivit dumpad...När man är stressad, har ont, är ledsen eller trött och besviken är det svårt att visa respekt för någon annan. Frustrationen bara kommer och man skäller ut en stackare som inte gjort särskilt mycket ont.
För det mesta drabbar det syskon, barn, partern man levertillsammans med, men ibland händer det även på jobbet och helt okända. Hemma kan man säga ifrån, men på jobbet eller i skolan är man ju i en beroendeställning sm gör att man sväljer, tar alldeles för mycket skit.
Jag tror att alla människor som mår bra visar respekt, har förmåga att ta reda på vad som hänt och därför inte behöver skälla. Har förmåga att leva sig in i den andres situation och inte vill göra den andra personen illa. Har förmåga att se vad som gör den andra personen illa och har förmåga att välja att inte göra det som gör den andra personen illa.
Vill man att en person ska ändra beteende brukar det inte gå genom att man blir arg, utan genom att man får en lugn förklaring. Börja med att ändra sitt eget beteende.
Och hur ska vi göra för att må så bra och vara så lugna så att vi inte beter oss respektlöst mot andra?
Hur kan vi bygga ett samhälle där vi inte är så stressade och trötta att vi tappar förmågan att se andra med respekt? Ett samhälle där vi mår bra och förmår visa respekt.
Långt senare kan man få svar på varför det blev som det blev. De andre kunde inte se mig och min situation på grund av sin egen rädsla, stress eller trötthet. Jag fick ett helt respektlst bemötande. Möjligheten att vara empatisk och kunna leva sig in i min situation fanns inte. Det hade egentligen inte med mig att göra, men jag var den som råkade säga, råkade komma för sent, råkade..just idag.
Lär dig konsten att se att det inte handlar om dig. Han kanske var osams med sin bästa vän innan han kom, hon kanske inte hade sovit på hela natten, hen kanske hade en fruktansvärd huvudvärk, han kanske blivit dumpad...När man är stressad, har ont, är ledsen eller trött och besviken är det svårt att visa respekt för någon annan. Frustrationen bara kommer och man skäller ut en stackare som inte gjort särskilt mycket ont.
För det mesta drabbar det syskon, barn, partern man levertillsammans med, men ibland händer det även på jobbet och helt okända. Hemma kan man säga ifrån, men på jobbet eller i skolan är man ju i en beroendeställning sm gör att man sväljer, tar alldeles för mycket skit.
Jag tror att alla människor som mår bra visar respekt, har förmåga att ta reda på vad som hänt och därför inte behöver skälla. Har förmåga att leva sig in i den andres situation och inte vill göra den andra personen illa. Har förmåga att se vad som gör den andra personen illa och har förmåga att välja att inte göra det som gör den andra personen illa.
Vill man att en person ska ändra beteende brukar det inte gå genom att man blir arg, utan genom att man får en lugn förklaring. Börja med att ändra sitt eget beteende.
Och hur ska vi göra för att må så bra och vara så lugna så att vi inte beter oss respektlöst mot andra?
Hur kan vi bygga ett samhälle där vi inte är så stressade och trötta att vi tappar förmågan att se andra med respekt? Ett samhälle där vi mår bra och förmår visa respekt.
onsdag 11 september 2013
En lek - eller kärlek?
En blinkning eller ett skratt kan sätta igång massor av förväntningar. Det är bara en blinkning för att det är kul eller ett spontant skratt för hen mår bra. Ändå skapas en förväntan om att vi vill närmare varandra, prata mer och lära känna varandra. Kanske en romans. Fantasi och romantiska drömmar kan skapa ett pirr och en förväntan. Visst är det mysigt! Men när det inte blir som man förväntat sig. När det bara var en trevlig stund just då och inget mer, då gör besvikelsen ont. Jag önskar att jag inte hade så bra fantasi som drar iväg med mig i en massa förväntningar. Besvikelserna tar så mycket energi och tär på mitt självförtroende. Det blir inte som jag tänkte och så tror jag att det är mitt fel. Men det behöver inta alls ha med mig att göra.
Det är logiskt. Men logiken vinner inte alltid, eller ganska sällan. Jag tror vi har tre hjärnor. En logisk i huvudet, en drömmande i hjärtat och en som leds av känslor och lust i magen. Vilken ska styra mig nu? Man kan nästan bli tokig på att tänka och känna och fastna i grubbel. Då behövs goda vänner som ser mig utifrån, som kan lyssna och ge råd. Vilka signaler ska jag ta på allvar? Hur ska jag tolka signalerna? Och vilka signaler ska jag själv ge? Av allt det vi säger så säger vi bara 7 % med ord. Resten är röst och kroppsspråk. En människa som verkar vara helt fantastisk när man pratar på nätet kan bli en total besvikelse när man ses på riktigt. Vi ska vara rädda om varandra, andra och oss själva. Signalerna vi sänder som tänder och de vi får är svåra att tolka. Hur mycket allvar ligger bakom? Är det en lek? Är det kärlek? Vilka förväntningar vill du leva upp till?
Det är logiskt. Men logiken vinner inte alltid, eller ganska sällan. Jag tror vi har tre hjärnor. En logisk i huvudet, en drömmande i hjärtat och en som leds av känslor och lust i magen. Vilken ska styra mig nu? Man kan nästan bli tokig på att tänka och känna och fastna i grubbel. Då behövs goda vänner som ser mig utifrån, som kan lyssna och ge råd. Vilka signaler ska jag ta på allvar? Hur ska jag tolka signalerna? Och vilka signaler ska jag själv ge? Av allt det vi säger så säger vi bara 7 % med ord. Resten är röst och kroppsspråk. En människa som verkar vara helt fantastisk när man pratar på nätet kan bli en total besvikelse när man ses på riktigt. Vi ska vara rädda om varandra, andra och oss själva. Signalerna vi sänder som tänder och de vi får är svåra att tolka. Hur mycket allvar ligger bakom? Är det en lek? Är det kärlek? Vilka förväntningar vill du leva upp till?
onsdag 4 september 2013
Part of the ship, part of the crew
Jag och Eva-Mari satt och pratade om personer som är så vana med att bli nedtryckta av sin omgivning så att när de väl träffar nya människor så vågar de inte öppna sig och vara sig själva. Dom har blivit som Stellan Skarsgård "Bill Turner" i Pirates of the Caribbean: död mans kista.
Bill Turner har varit på skeppet en väldigt lång tid att han har börjat bli en del av skeppet, bokstavligen.
Jag tycker personligen att som medmänniska så ska man hjälpa dem omkring sig som man har möjligheten till att hjälpa. Om man ser att någon i klassen, på jobbet o.s.v. knappt vågar svara på tilltal så ska man ge dem en möjlighet att visa Vem de egentligen är. För det mesta så känner de sig otrygga och kommer inte på vad de ska säga. Då kan man tycka "nej men vad tråkig den här personen är..", och så går man vidare. Men stanna i stället och försök få den andra personen att känna sig trygg, men hur gör man då det?
Vänta, det är viktigt. Ta inte för mycket plats, ge personen andrum och låt hen ta sin tid och känna sig trygg i din närvaro. Sedan så måste man uppmuntra personen att ta mer plats och berätta att det är okej att ta plats och att de är värda det.
Jag hoppas att jag har öppnat några ögon med detta inlägg, och kommentera gärna med tankar m.m.
/Isabelle
Bill Turner har varit på skeppet en väldigt lång tid att han har börjat bli en del av skeppet, bokstavligen.
Jag tycker personligen att som medmänniska så ska man hjälpa dem omkring sig som man har möjligheten till att hjälpa. Om man ser att någon i klassen, på jobbet o.s.v. knappt vågar svara på tilltal så ska man ge dem en möjlighet att visa Vem de egentligen är. För det mesta så känner de sig otrygga och kommer inte på vad de ska säga. Då kan man tycka "nej men vad tråkig den här personen är..", och så går man vidare. Men stanna i stället och försök få den andra personen att känna sig trygg, men hur gör man då det?
Vänta, det är viktigt. Ta inte för mycket plats, ge personen andrum och låt hen ta sin tid och känna sig trygg i din närvaro. Sedan så måste man uppmuntra personen att ta mer plats och berätta att det är okej att ta plats och att de är värda det.
Jag hoppas att jag har öppnat några ögon med detta inlägg, och kommentera gärna med tankar m.m.
/Isabelle
onsdag 28 augusti 2013
Pusselfamilj - om två nära pusselbitar inte vill ses...
Vi har ju träffats, umgåtts, delat viktiga tankar och stöttat varandra när det varit jobbigt. Och nu förväntas vi inte ses. Så blir det för många när ett par separerar. Många ganska nära och betydelsefulla relationer förväntas skäras av.
Ibland skärs banden abrupt av. Det blir konstigt tomt. Ibland vill man behålla en god relation med ett barn, ett syskon, en svärförälder och någon viktig vän. Är det schysst? Schysst mot vem? vem ska bestämma vilka som får umgås? De vuxna eller barnen? Den som vill att man ska skära banden eller den som vill behålla goda relationer?
Hur ska pusslet läggas om? Man tar bort en bit och det blir ett hål eller man tar bort halva pusslet och ser vilka som passar ihop sen?
Kanske är det dumt att jämföra med ett pussel för pusselbitar är ju statisk. Det är inte vi människor. Vi förändras hela tiden. Vi älskar, vi sviker, vi förlåter, vi får insikter och utvecklas. Eller har chansen att utvecklas.
Varför skriver jag om detta? Idag är det ju inte så många som lever tillsammans hela livet så de flesta av oss kommer att hamna i separationssituationer förr eller senare. Då kan det vara bra att ha tänkt ett varv på hur jag skulle vilja att det var. Sedan kanske man inte reagerar så när man står mitt i det, men kanske kan det bli lite mer genom tänkt.
Ibland skärs banden abrupt av. Det blir konstigt tomt. Ibland vill man behålla en god relation med ett barn, ett syskon, en svärförälder och någon viktig vän. Är det schysst? Schysst mot vem? vem ska bestämma vilka som får umgås? De vuxna eller barnen? Den som vill att man ska skära banden eller den som vill behålla goda relationer?
Hur ska pusslet läggas om? Man tar bort en bit och det blir ett hål eller man tar bort halva pusslet och ser vilka som passar ihop sen?
Kanske är det dumt att jämföra med ett pussel för pusselbitar är ju statisk. Det är inte vi människor. Vi förändras hela tiden. Vi älskar, vi sviker, vi förlåter, vi får insikter och utvecklas. Eller har chansen att utvecklas.
Varför skriver jag om detta? Idag är det ju inte så många som lever tillsammans hela livet så de flesta av oss kommer att hamna i separationssituationer förr eller senare. Då kan det vara bra att ha tänkt ett varv på hur jag skulle vilja att det var. Sedan kanske man inte reagerar så när man står mitt i det, men kanske kan det bli lite mer genom tänkt.
Har du fyllt 16 år har du chansen att rösta! Men varför?
Svenska kyrkan vill ta tillvara ungas röster. Därför får man rösta redan när man fyllt 16 år. Din röst kan påverka hur Svenska kyrkan styrs, vilket parti som blir i majoritet och vilka verksamheter kyrkan ska satsta på. Är det viktigt med verksamheter för barn, ungdomar, äldre, diakoni eller är det konserter och gudstjänster som är viktigt. Vad tycker du?
"Väljer inte jag har jag redan valt att andra tar mitt val ifrån mig" - Pär Westling
Så här tycker i alla fall jag och några andra.
Inom Svenska kyrkan i Örebro finns fyra nomineringsgrupper att välja mellan och det här är deras viktigaste framtidsfråga.
Frimodig kyrka
" Vi vill att de församlingar som så önskar ska få fortsätta att styra över hela sin verksamhet. Beslut bör tas så nära den gudtjänstfirande församlingen som möjligt. Att ge kyrkfolket förtroende, att ha ett stort inflytande, tror vi är viktigt för att få en kyrka där alla, inte bara anstälda och förtroendevalda, är med och bygger församling tillsammans."
POSK - Politiskt obundna i Svenska kyrkan
"Ett ökat engagemang för medmänniskor genom diakoni."
Socialdemokraterna
"I vårt lokala valmanifest säger vi att en stadsmission och en ungdomsrådgivning ska startas i Örebro."
Örebro pastorats kyrkliga allians
"Vi vill fortsätta att utveckla mångfalden i gudstjänstlivet. Det kan vi bara göra om vi har kvar våra församlingar i pastoratet. Vi vill utveckla diakonin för att möta människors behov. Vi vill vara en kyrka nära dig."
/ Isabelle
"Väljer inte jag har jag redan valt att andra tar mitt val ifrån mig" - Pär Westling
Så här tycker i alla fall jag och några andra.
Inom Svenska kyrkan i Örebro finns fyra nomineringsgrupper att välja mellan och det här är deras viktigaste framtidsfråga.
Frimodig kyrka
" Vi vill att de församlingar som så önskar ska få fortsätta att styra över hela sin verksamhet. Beslut bör tas så nära den gudtjänstfirande församlingen som möjligt. Att ge kyrkfolket förtroende, att ha ett stort inflytande, tror vi är viktigt för att få en kyrka där alla, inte bara anstälda och förtroendevalda, är med och bygger församling tillsammans."
POSK - Politiskt obundna i Svenska kyrkan
"Ett ökat engagemang för medmänniskor genom diakoni."
Socialdemokraterna
"I vårt lokala valmanifest säger vi att en stadsmission och en ungdomsrådgivning ska startas i Örebro."
Örebro pastorats kyrkliga allians
"Vi vill fortsätta att utveckla mångfalden i gudstjänstlivet. Det kan vi bara göra om vi har kvar våra församlingar i pastoratet. Vi vill utveckla diakonin för att möta människors behov. Vi vill vara en kyrka nära dig."
/ Isabelle
onsdag 21 augusti 2013
Det är aldrig kört!
Vad som än händer så finns det en utväg. Ibland känns det inte så. Inte när man är ensam och ledsen. Jag har pratat med unga killar som känner att ingen tjej vill ha dem, barn som känner att ingen vuxen förstår, nyseparerade som känner att livet tagit slut.
Människor pratar om andra och säger att det kommer aldrig att gå bra för honom/henne. Ibland blir det så och ibland är det någon som bara har bestämt sig för att hitta en egen väg och hittat människor på vägen som kan stötta på rätt sätt så att det verkligen går bra. Det går! Den som dömer ut behöver inte ha rätt. Man ska nog bestämma sig för att de inte ska få rätt.
Man måste prova nya vägar för att finna en ny väg, börja gå på nytt. Ingen har kunnat hjälpa mig hittills, säger någon. Kanske för att hen inte vill bli hjälpt. Man måste ju kunna ta emot hjälpen också. Och det kan vara en konst. Många gånger handlar det om att tänka nytt. Det låter bra men det är inte så lätt. Det är inte så lätt att släppa det gamla, det som är vant och tryggt. Även om det inte är så bra.
Och jag är obotlig optimist för jag har sett när människor har hittat sig själva, sin egen vilja, hittat ny kraft och sett nya möjligheter. En del klarar det inte, men man vet inte vem så ge aldrig upp en enda människa, minst dig själv. Det är aldrig kört!
Människor pratar om andra och säger att det kommer aldrig att gå bra för honom/henne. Ibland blir det så och ibland är det någon som bara har bestämt sig för att hitta en egen väg och hittat människor på vägen som kan stötta på rätt sätt så att det verkligen går bra. Det går! Den som dömer ut behöver inte ha rätt. Man ska nog bestämma sig för att de inte ska få rätt.
Man måste prova nya vägar för att finna en ny väg, börja gå på nytt. Ingen har kunnat hjälpa mig hittills, säger någon. Kanske för att hen inte vill bli hjälpt. Man måste ju kunna ta emot hjälpen också. Och det kan vara en konst. Många gånger handlar det om att tänka nytt. Det låter bra men det är inte så lätt. Det är inte så lätt att släppa det gamla, det som är vant och tryggt. Även om det inte är så bra.
Och jag är obotlig optimist för jag har sett när människor har hittat sig själva, sin egen vilja, hittat ny kraft och sett nya möjligheter. En del klarar det inte, men man vet inte vem så ge aldrig upp en enda människa, minst dig själv. Det är aldrig kört!
onsdag 14 augusti 2013
Länge leve vintage och IKEAS vita badrumsmattor men låt kaffemuggar vara kvar i skogen!
Idag har jag varit på Erikshjälpen och köpt två bord och lampfot. Gedigna saker till ett billigt pris. Det är så stor variation på allt man kan hitta på loppis, second hand, vintage eller vad man nu vill kalla det. Man kan verkligen hitta en personlig stil och man går och letar. Och det behöver inte ta längre tid än att åka till IKEA. Där är allt nytt och allt finns att titta på på nätet och i katalog. Det är rationellt men hur kul är det när vi alla har samma vita badrumsmattor och billybokhyllor? Jag har också deras vita badrumsmatta på toaletten och billybokhyllor för jag gillar att man kan handla ganska mycket för liten peng på IKEA. Många kan handla där och många har jobb där. Men jag gillar verkligen att loppis, vintage, second hand är inne. Jag får överta något som någon kanske vårdat ömt i många år. Pengarna går ibland till väl organiserade hjälpprojekt, ibland tjänar någon pengarna men ingen skog behöver skövlas. Vi tar vara på det som redan finns.
men jag blir sorgsen när jag ser papperskorgar fyllda med pappersmuggar från waynes coffe, espressohouse och starbucks. Hur kan det vara inne att bära på en pappersmugg med ett namn på när vi planterar träd för att folk ska överleva i andra länder?
men jag blir sorgsen när jag ser papperskorgar fyllda med pappersmuggar från waynes coffe, espressohouse och starbucks. Hur kan det vara inne att bära på en pappersmugg med ett namn på när vi planterar träd för att folk ska överleva i andra länder?
onsdag 7 augusti 2013
Stressad? Du är värd bättre!
Jag läser att 30% av alla 16-åringar är stressade. Sömnsvårigheter och koncentrationssvårigheter pga av stress är vanligast blande tjejer. Men som tonåring mehöver man ju sova mycket på grund av alla hormonomställningar i kroppen. Vad blir du dtressad av? Höga krav? Från vem? Skolan, alla val och läxor, pengar att handla för, modebranchen, tankar om och oro framtiden.
Man är sällan helt nöjd med sitt utseende, kläder, sig själv. Lite självkritik ska man ju ha, men inte så mycket att man inte kan leka och njuta av dagen idag. Vad är det som gör att vi inte kan lita på att vi duger som vi är. Du är bra. Du är OK. Vi är olika och det är det som är det fantastiska. Om någon säger något annat. Ta ingen skit. Du är värd bättre!
Man är sällan helt nöjd med sitt utseende, kläder, sig själv. Lite självkritik ska man ju ha, men inte så mycket att man inte kan leka och njuta av dagen idag. Vad är det som gör att vi inte kan lita på att vi duger som vi är. Du är bra. Du är OK. Vi är olika och det är det som är det fantastiska. Om någon säger något annat. Ta ingen skit. Du är värd bättre!
onsdag 12 juni 2013
Vikten av att bekräfta - konfirmera
Något av det värsta i livet är att separera, att skiljas från någon man älskar, eller älskat. Allt blir så annorlunda när den man är van med, som alltid finns där, inte finns längre. Det blir tomt. Man saknar leendet, kramarna och närheten till någon som känner mig och förstår mig utan att jag behöver säga så mycket. När man lever i en god relation får man ofta bekräftat att man är bra, gör bra saker. Man känner sig uppskattad. Ibland går det snett i alla fall. Ofta beror det på rädslor, kaos man har inom sig som spiller över på de som råkar vara närmast. Då kan det gnissla i relationen hemma och relationerna på jobbet eller i skolan.
Bekräftelsen är viktig. vi behöver bekräftelse, både genom att få höra uppskattande ord och känna uppskattande beröring. Vi bekräftar ofta våra relationer genom en symbol, en förlovningsring, ett gemensamt emblem på skolan eller företaget. Vi behöver bekräfta att vi hör ihop, är del av en gemenskap.
Isabell tyckte jag skulle blogga om konfirmation. Då menade hon bekräftelsen av dopet som ofta sker när man går i åttan, men allt oftare även i gymnasiet eller när man är vuxen. Vi bekräftar att vi vill leva som kristna. Men det spännande är egentligen tiden innan, konfirmationstiden. Då har vi möjlighet att tänka tillsammans om viktiga saker i livet. Sådant som man kanske inte tar sig tid att prata om i vanliga fall. Vi pratar om hur vi tänker om oss själva, min identitet, vem är jag i denna värld? Vi pratar om hur vi kan leva tillsammans i vårt samhälle för att världen ska bli så trevlig som möjligt att leva i. Och så pratar vi om relationen till Gud. Vem är Gud och hur kan man ha en relation till en högre makt? Kan man var vän med Jesus och känna den Heliga anden? Ofta är man en större eller mindre grupp som man lär känna genom samtalen, bibelstudierna, och gemensamma upplevelser som att se filmer och resa tillsammans. I slutet av konfirmationstiden har man lärt sig en del, kanske inte blivit säkrare i sina åsikter men förhoppingsvis prövat nya tankebanor om vad som kan vara sanningar om livet, sig själv och en treenig Gud. Öppen för nya möten kan man bekräfta om man vill leva som en kristen och bekräfta sitt dop. Bli del av de döptas gemenskap, kyrkan. I relationen med andra kristna blir vi genom gamla berättelser och aktuella händelser påminda om Guds kärlek till oss genom under som sker, när det omöjliga plötsligt inträffar. Någon blir helad från sin sjukdom, någon får kraft att stå ut i orimliga situationer och tillsammans får vi genom denna bekräftelse glädje och vilja att finnas till för andra och att förändra världen till något bättre.
Bekräftelsen är viktig. vi behöver bekräftelse, både genom att få höra uppskattande ord och känna uppskattande beröring. Vi bekräftar ofta våra relationer genom en symbol, en förlovningsring, ett gemensamt emblem på skolan eller företaget. Vi behöver bekräfta att vi hör ihop, är del av en gemenskap.
Isabell tyckte jag skulle blogga om konfirmation. Då menade hon bekräftelsen av dopet som ofta sker när man går i åttan, men allt oftare även i gymnasiet eller när man är vuxen. Vi bekräftar att vi vill leva som kristna. Men det spännande är egentligen tiden innan, konfirmationstiden. Då har vi möjlighet att tänka tillsammans om viktiga saker i livet. Sådant som man kanske inte tar sig tid att prata om i vanliga fall. Vi pratar om hur vi tänker om oss själva, min identitet, vem är jag i denna värld? Vi pratar om hur vi kan leva tillsammans i vårt samhälle för att världen ska bli så trevlig som möjligt att leva i. Och så pratar vi om relationen till Gud. Vem är Gud och hur kan man ha en relation till en högre makt? Kan man var vän med Jesus och känna den Heliga anden? Ofta är man en större eller mindre grupp som man lär känna genom samtalen, bibelstudierna, och gemensamma upplevelser som att se filmer och resa tillsammans. I slutet av konfirmationstiden har man lärt sig en del, kanske inte blivit säkrare i sina åsikter men förhoppingsvis prövat nya tankebanor om vad som kan vara sanningar om livet, sig själv och en treenig Gud. Öppen för nya möten kan man bekräfta om man vill leva som en kristen och bekräfta sitt dop. Bli del av de döptas gemenskap, kyrkan. I relationen med andra kristna blir vi genom gamla berättelser och aktuella händelser påminda om Guds kärlek till oss genom under som sker, när det omöjliga plötsligt inträffar. Någon blir helad från sin sjukdom, någon får kraft att stå ut i orimliga situationer och tillsammans får vi genom denna bekräftelse glädje och vilja att finnas till för andra och att förändra världen till något bättre.
Filmtips - Jagten
Jagten "Jakten" en är dansk film med skådespelaren Mads Mikkelsen som huvudroll. Mads är en vanlig skollärare tills en av hans elever blir avundsjuk för han ger andra barn mer uppmärksamhet och börjar sprida rykten utan att hon vet vad hon egentligen säger.
Tycker att det är en väldigt bra film som väcker många tankar om hur folk behandlar varandra pga. rykten och hur snabbt "snack" egentligen sprider sig.
Tycker verkligen att alla som inte sett den borde ta sig tiden att se den!
/Isabelle
Tycker att det är en väldigt bra film som väcker många tankar om hur folk behandlar varandra pga. rykten och hur snabbt "snack" egentligen sprider sig.
Tycker verkligen att alla som inte sett den borde ta sig tiden att se den!
/Isabelle
onsdag 5 juni 2013
Bara döda fiskar följer strömmen
Anpassa dig! Varför ska jag anpassa mig?
Louise Hoffsten sjunger Only the dead fish follow the stream. Vem vill vara en död fisk som följer strömmen? Men vi gör ju allt för att passa in. Jag kollar klädkoder så att jag inte blir för fint eller för slarvigt klädd på festen. vem har inte vita kläder på studenten?Utan att jag själv märker det lägger jag mig till med uttryck som de andra runt omkring säger eller gester de andra gör. Det är naturligt att vilja bli en i gruppen.
Tänk själv! Vad vill du? Samtidigt uppmuntras vi att stå för de vi är, våra egna åsikter. Gör inte bara som alla andra. Vad vill jag egentligen, och vad tycker jag egentligen? Att möta människor med olika åsikter och diskutera värderingar, läsa böcker, se filmer och spela spel som gör att man kan leva sig in i andra människors situation är olika möjligheter att känna efter vad jag själv faktiskt tycker och värderar som viktigt.
Då vi är flera som tydligt visar var vi står är det lätt att stå upp för min åsikt. Andra gånger när jag är en ensam och måste förklara mig och argumentera och ändå inte känner att mina förklaringar gå hem, då gäller att kämpa mot strömmen och inte vara en död fisk som bara följer de andra. Min egen stolthet kräver att jag inte vänder kappan efter vinden och bara byter åsikt. Vem tar mig och mina tankar och värderingar på allvar sen?
Ingenting är som det verkar vara, sjunger Louise vidare. Skenet bedrar. Polischefen som verkar vara ordentlig och talar om att respektera utnyttjar minderåriga flickor sexuellt. Vem kan man lita på då? Den trevlige killen jag blev kär i visade sig slå sina barn. Det var uteliggaren som kände igen mig och såg att jag var ledsen och vill trösta en sen kväll. Min kompis avslöjar det jag trodde var en hemlighet mellan oss. Människor är inte som jag förväntar mig. Och jag är själv blir besviken och arg och blir inte den jag brukar vara.
Simmar jag motströms för länge så dör jag väl i alla fall av mobbing och utfrysning. När jag är liten, besviken och känner mig ensam, behöver jag dem som tycker likadant som jag. De människor som jag kan känna mig trygg med. Jag behöver komma tillbaka till de som värderar samma saker som jag. Ett stim som ger mig kraft att inte bara följa strömmen.
Louise Hoffsten sjunger Only the dead fish follow the stream. Vem vill vara en död fisk som följer strömmen? Men vi gör ju allt för att passa in. Jag kollar klädkoder så att jag inte blir för fint eller för slarvigt klädd på festen. vem har inte vita kläder på studenten?Utan att jag själv märker det lägger jag mig till med uttryck som de andra runt omkring säger eller gester de andra gör. Det är naturligt att vilja bli en i gruppen.
Tänk själv! Vad vill du? Samtidigt uppmuntras vi att stå för de vi är, våra egna åsikter. Gör inte bara som alla andra. Vad vill jag egentligen, och vad tycker jag egentligen? Att möta människor med olika åsikter och diskutera värderingar, läsa böcker, se filmer och spela spel som gör att man kan leva sig in i andra människors situation är olika möjligheter att känna efter vad jag själv faktiskt tycker och värderar som viktigt.
Då vi är flera som tydligt visar var vi står är det lätt att stå upp för min åsikt. Andra gånger när jag är en ensam och måste förklara mig och argumentera och ändå inte känner att mina förklaringar gå hem, då gäller att kämpa mot strömmen och inte vara en död fisk som bara följer de andra. Min egen stolthet kräver att jag inte vänder kappan efter vinden och bara byter åsikt. Vem tar mig och mina tankar och värderingar på allvar sen?
Ingenting är som det verkar vara, sjunger Louise vidare. Skenet bedrar. Polischefen som verkar vara ordentlig och talar om att respektera utnyttjar minderåriga flickor sexuellt. Vem kan man lita på då? Den trevlige killen jag blev kär i visade sig slå sina barn. Det var uteliggaren som kände igen mig och såg att jag var ledsen och vill trösta en sen kväll. Min kompis avslöjar det jag trodde var en hemlighet mellan oss. Människor är inte som jag förväntar mig. Och jag är själv blir besviken och arg och blir inte den jag brukar vara.
Simmar jag motströms för länge så dör jag väl i alla fall av mobbing och utfrysning. När jag är liten, besviken och känner mig ensam, behöver jag dem som tycker likadant som jag. De människor som jag kan känna mig trygg med. Jag behöver komma tillbaka till de som värderar samma saker som jag. Ett stim som ger mig kraft att inte bara följa strömmen.
onsdag 22 maj 2013
Vadå, är du feminist?
Mathias tipsade precis om en video han sett på UTube och var då tvungen att se den. Blev förälskad på en gång! Hon har så rätt om dagens samhälle.
Vi unga vill ändra på normen, men vi blir nertryckta för det mesta när vi säger våra tankar högt. Ska inte vi stötta varandra i detta och se till att det kanske blir någon förändring i framtiden?
Vad tycker ni om denna video?
/Isabelle
Vi unga vill ändra på normen, men vi blir nertryckta för det mesta när vi säger våra tankar högt. Ska inte vi stötta varandra i detta och se till att det kanske blir någon förändring i framtiden?
Vad tycker ni om denna video?
/Isabelle
onsdag 15 maj 2013
Tysta tillsammans
Det är en tyst gemenskap. Någon hostar, någon annan ändrar sittställning. Jag sitter på golvet tillsammans med ca 4000 andra personer. Det är så tyst att jag hör fåglarna kvittra utanför. Vi kommer från olika länder och olika kulturer. De flesta är ungdomar, några barn och några medelålders och äldre. Men när vi sitter här i tystnad på golvet är alla lika. Tankarna flyger. Jag har ingen klocka på mig och mobiltelefonen satte jag på en stund i går för att se om det kommit något viktigt meddelande. Min vardag hemma är långt borta. Jag är inte nåbar, finns inte föromvärlden. Men här på golvet är jag närvarande. Helt närvarande i det som sker nära mig och långt där borta. Uppmärksam på om någon gäspar eller gråter. Det är lugnt. Jag blir lugn och öppen för tankar, gamla tankar som jag tänker färdigt och nya, öppen för något annat än det vanliga. Jag undrar hur lång tystnaden är. Hade jag haft en klocka eller mobil hade jag kunnat kolla. Men det spelar ingen roll. Det viktiga är att vi alla är tysta tillsammans och det känns som det pågår något heligt, något särskilt från det vanliga.
Hemma är det sällan helt tyst. Musik i bakgrunden hemma, i klädaffärer, i livsmedelsbutuker och på fik och restauranger. Väntar jag på någon tar jag fram mobilen och quizkampar eller wordfeudar. Nya intryck hela tiden. Jag vill ta vara på tiden och passar på att kolla saker. Jag vill inte tänka vissa tankar och då håller jag dem borta genom att fylla på hjärnan med andra utmaningar. Är jag rädd att möta mig själv i min ensamhet?
Ibland är det så. Andra gånger orkar jag inte med ljud utan vill bara ha tyst hemma. Men jag vill helst inte vara själv då. Det är tryggare men någon annan i närheten. Det kan vara en vägg emellan men någon är där.
Jag tror att vi alla behöver tystnaden men det kan vara svårt att möta den ibland. Möta oss själva i tystnaden och allt som finns inom oss som kommer osorterat. Och vi vet inte riktigt vad som kommer. Men vi behöver ta emot det, ta emot oss själva. Ta oss själva på allvar och lyssna.
Det är spännade att möta och lyssna till en annan människa, men det blir ofta svårt när man kommer en annan människa riktigt nära. Rädslor avslöjas och skrämmer, rädslor som kan bli till ilska och kontrollbehov. Värderingar som sätts på sin spets när det uppstår svåra situationer och man måste välja. Det kan vara lika svårt att möta sig själv och se sina rädslor och utmana sina egna värderingar. Men det behövs för att bli hel, ödmjuk inför världen, andra människor och sig själv. Och ödmjuka mot oss själva behöver vi vara i denna hårda värld.
Hemma är det sällan helt tyst. Musik i bakgrunden hemma, i klädaffärer, i livsmedelsbutuker och på fik och restauranger. Väntar jag på någon tar jag fram mobilen och quizkampar eller wordfeudar. Nya intryck hela tiden. Jag vill ta vara på tiden och passar på att kolla saker. Jag vill inte tänka vissa tankar och då håller jag dem borta genom att fylla på hjärnan med andra utmaningar. Är jag rädd att möta mig själv i min ensamhet?
Ibland är det så. Andra gånger orkar jag inte med ljud utan vill bara ha tyst hemma. Men jag vill helst inte vara själv då. Det är tryggare men någon annan i närheten. Det kan vara en vägg emellan men någon är där.
Jag tror att vi alla behöver tystnaden men det kan vara svårt att möta den ibland. Möta oss själva i tystnaden och allt som finns inom oss som kommer osorterat. Och vi vet inte riktigt vad som kommer. Men vi behöver ta emot det, ta emot oss själva. Ta oss själva på allvar och lyssna.
Det är spännade att möta och lyssna till en annan människa, men det blir ofta svårt när man kommer en annan människa riktigt nära. Rädslor avslöjas och skrämmer, rädslor som kan bli till ilska och kontrollbehov. Värderingar som sätts på sin spets när det uppstår svåra situationer och man måste välja. Det kan vara lika svårt att möta sig själv och se sina rädslor och utmana sina egna värderingar. Men det behövs för att bli hel, ödmjuk inför världen, andra människor och sig själv. Och ödmjuka mot oss själva behöver vi vara i denna hårda värld.
onsdag 17 april 2013
Att bry sig om varandra. En för alla och alla för en!
Att bry sig om andra människor, vad betyder det egentligen?
Det första som jag tänker på när jag hör orden "att bry sig" är att visa mina medmänniskor omtänksamhet och uppskatta att de är som de är, så att de känner sig bekräftade och värdefulla.
Om nu alla ser det så skulle nog världen se mycket bättre ut än vad den gör idag. Varför? Jag anser att det finns väldigt mycket hat vilket leder till krig och andra tråkigheter. Men tänk vad lätt det skulle vara ifall alla bara kunde sträcka ut handen och visa att vi bryr oss om varandra. Visa våra känslor och ta emot känslor från våra medmänniskor.
När jag läser i tidningen om att barn i Afrika har dött av någon anledning som te.x svält eller att de har blivit skjutna så får jag en hjärtskärande känsla i kroppen att sådant faktiskt händer. Det får mig att tänka på hur mycket mat som vi faktiskt slänger dagligen, hur mycket vi faktiskt har som inte går till användning. Så om vi då skulle visa att vi bryr oss till våra medmänniskor, alltså barnen i Afrika, då skulle vi ge maten till dom. Så att de inte skulle dö av svält.
Även om vi ger ca 100 kronor varje månad som ger ett barn ett "värdigt" liv. Så finns det ändå där, det onda, det som trycker ner individen, fattigdomen. Medan personer som tjänar flera miljoner om åren köper sig lyxiga ting som bilar och andra egentligen värdelösa ting. Tänk om dessa personer istället skulle sätta sig ner och tänka vad för skillnad de skulle kunna göra. Tänk bara hur bra världen skulle kunna se ut ifall vi tog ansvar för att andra ska må bra.
Sen finns det förstås personer som dessa jag nämnt ovan som donerar pengar till fonder och röda korset etc. Men är det att bry sig? Vem som helst kan egentligen donera pengar, oavsett ifall det är för av en god gärnings anledning eller bara för att höja sin status och få tittarsiffror på sig i kändisvärlden osv.
Även om det här mest är mina egna åsikter om hur jag ser på det hela så ska jag nog ta något exempel på vad jag tycker är att bry sig om personer, att verkligen sätta sig in i deras situation och försöka göra deras till det bättre.
Ett perfekt exempel på detta är en film som handlar om en verklig historia om Sam childers och hur han gick från ett liv till ett annat.
Kort som gott är att den här individen borde bli ett helgon. Varför jag tycker det ska jag förklara för er:
Sam childers var en man som var medlem i diverse MC gäng, sådana personer som rånar, drogar, dödar folk och är allmänt emot lagen. Efter ett tag inom den här livsstilen så insåg Sam att det här var inget sätt att leva. Han gick i kyrkan med sin fru/flickvän och fick en kärlek för gud. Sam blev kristen och började föreläsa om guds kärlek till allmänheten. Vilket ledde till att han ville ge tillbaka det han har tagit, han ville "bry sig". Han byggde en kyrka i sitt område där han bodde för att hjälpa andra som har det svårt som han hade. Vilket senare blev hans start för att åka ner till Afrika och hjälpa de utsatta barnen. Där byggde han en kyrka, barnhem och andra byggnader för att kunna skydda barnen från Kony och de andra arméer som ville ta barnen för att göra de till soldater. Han offrade en del av sig själv för att göra skillnad.
Även om det här är ett rätt så extremt exempel på hur man kan bry sig om andra så tycker jag ändå att det beskriver hela konceptet väldigt mycket.
Att man som person kan ge en bit av sig själv som är helhjärtat och passionen för att göra så att andra har det bättre.
Jag kan sitta här och skriva bäst jag vill vad som är bra och dåligt och vad man kan och inte kan göra. Men vad är det jag gör själv?
Även om jag bara är 19 år och ungdom så försöker jag göra en del i det hela. en del är att jag sitter och skriver det här för att öppna ögonen för er så att ni kan se det jag ser. Jag donerar även med min familj 300 kronor till en kille i Marocko som heter Hassan som vi har haft kontakt med i 8 år. Vi skriver brev till honom ungefär 10-15 gånger om året för att se att han har det bra och blir behandlad rätt. Det är så som jag bryr mig.
Hur bryr du dig?
Det första som jag tänker på när jag hör orden "att bry sig" är att visa mina medmänniskor omtänksamhet och uppskatta att de är som de är, så att de känner sig bekräftade och värdefulla.
Om nu alla ser det så skulle nog världen se mycket bättre ut än vad den gör idag. Varför? Jag anser att det finns väldigt mycket hat vilket leder till krig och andra tråkigheter. Men tänk vad lätt det skulle vara ifall alla bara kunde sträcka ut handen och visa att vi bryr oss om varandra. Visa våra känslor och ta emot känslor från våra medmänniskor.
När jag läser i tidningen om att barn i Afrika har dött av någon anledning som te.x svält eller att de har blivit skjutna så får jag en hjärtskärande känsla i kroppen att sådant faktiskt händer. Det får mig att tänka på hur mycket mat som vi faktiskt slänger dagligen, hur mycket vi faktiskt har som inte går till användning. Så om vi då skulle visa att vi bryr oss till våra medmänniskor, alltså barnen i Afrika, då skulle vi ge maten till dom. Så att de inte skulle dö av svält.
Även om vi ger ca 100 kronor varje månad som ger ett barn ett "värdigt" liv. Så finns det ändå där, det onda, det som trycker ner individen, fattigdomen. Medan personer som tjänar flera miljoner om åren köper sig lyxiga ting som bilar och andra egentligen värdelösa ting. Tänk om dessa personer istället skulle sätta sig ner och tänka vad för skillnad de skulle kunna göra. Tänk bara hur bra världen skulle kunna se ut ifall vi tog ansvar för att andra ska må bra.
Sen finns det förstås personer som dessa jag nämnt ovan som donerar pengar till fonder och röda korset etc. Men är det att bry sig? Vem som helst kan egentligen donera pengar, oavsett ifall det är för av en god gärnings anledning eller bara för att höja sin status och få tittarsiffror på sig i kändisvärlden osv.
Även om det här mest är mina egna åsikter om hur jag ser på det hela så ska jag nog ta något exempel på vad jag tycker är att bry sig om personer, att verkligen sätta sig in i deras situation och försöka göra deras till det bättre.
Ett perfekt exempel på detta är en film som handlar om en verklig historia om Sam childers och hur han gick från ett liv till ett annat.
Kort som gott är att den här individen borde bli ett helgon. Varför jag tycker det ska jag förklara för er:
Sam childers var en man som var medlem i diverse MC gäng, sådana personer som rånar, drogar, dödar folk och är allmänt emot lagen. Efter ett tag inom den här livsstilen så insåg Sam att det här var inget sätt att leva. Han gick i kyrkan med sin fru/flickvän och fick en kärlek för gud. Sam blev kristen och började föreläsa om guds kärlek till allmänheten. Vilket ledde till att han ville ge tillbaka det han har tagit, han ville "bry sig". Han byggde en kyrka i sitt område där han bodde för att hjälpa andra som har det svårt som han hade. Vilket senare blev hans start för att åka ner till Afrika och hjälpa de utsatta barnen. Där byggde han en kyrka, barnhem och andra byggnader för att kunna skydda barnen från Kony och de andra arméer som ville ta barnen för att göra de till soldater. Han offrade en del av sig själv för att göra skillnad.
Även om det här är ett rätt så extremt exempel på hur man kan bry sig om andra så tycker jag ändå att det beskriver hela konceptet väldigt mycket.
Att man som person kan ge en bit av sig själv som är helhjärtat och passionen för att göra så att andra har det bättre.
Jag kan sitta här och skriva bäst jag vill vad som är bra och dåligt och vad man kan och inte kan göra. Men vad är det jag gör själv?
Även om jag bara är 19 år och ungdom så försöker jag göra en del i det hela. en del är att jag sitter och skriver det här för att öppna ögonen för er så att ni kan se det jag ser. Jag donerar även med min familj 300 kronor till en kille i Marocko som heter Hassan som vi har haft kontakt med i 8 år. Vi skriver brev till honom ungefär 10-15 gånger om året för att se att han har det bra och blir behandlad rätt. Det är så som jag bryr mig.
Hur bryr du dig?
Vi svenskar är skygga?
Hej! Har kommit på att vi svenskar är väldigt skygga av oss och giller verkligen inte "nya saker". T.ex. om man sitter på en buss, man står hellre än att sätta sig bredvid någon man inte känner. Varför?
Svenskar? --->
Jag personligen tycker att det är väldigt mysigt när någon helt random börjar prata med en. Var i Tyskland på utbyte och där prata folk med mig hela tiden på tunnelbanan även fast de inte kände mig, är en grymt trevlig upplevelse!
Det är ju helt okej att ha sin egen "space" men vi svenskar är verkligen överdrivna. Svenskar blir verkligen chockade om någon okänd börjar prata med en om det inte är på t.ex. krogen och alla är fulla. Det första som kommer upp i huvudet är "Vad är den här personens motiv? Vad vill hen?". Är sorgligt men jag är ju också en av dem eftersom att jag blivit så van med att man INTE ska prata med någon man inte känner.
Är bra att vuxna lär sina barn att "inte prata med främlingar", men hallå? det gällde när de gick på lågstadiet och man inte var lika bra på att "läsa" folks motiv och man var väldigt naiv.
Så vad sägs? Bryta normen kanske? Börja säg hej eller bara le och sätt er bredvid folk på bussen!!
/Isabelle
Svenskar? --->
Jag personligen tycker att det är väldigt mysigt när någon helt random börjar prata med en. Var i Tyskland på utbyte och där prata folk med mig hela tiden på tunnelbanan även fast de inte kände mig, är en grymt trevlig upplevelse!
Det är ju helt okej att ha sin egen "space" men vi svenskar är verkligen överdrivna. Svenskar blir verkligen chockade om någon okänd börjar prata med en om det inte är på t.ex. krogen och alla är fulla. Det första som kommer upp i huvudet är "Vad är den här personens motiv? Vad vill hen?". Är sorgligt men jag är ju också en av dem eftersom att jag blivit så van med att man INTE ska prata med någon man inte känner.
Är bra att vuxna lär sina barn att "inte prata med främlingar", men hallå? det gällde när de gick på lågstadiet och man inte var lika bra på att "läsa" folks motiv och man var väldigt naiv.
Så vad sägs? Bryta normen kanske? Börja säg hej eller bara le och sätt er bredvid folk på bussen!!
/Isabelle
onsdag 10 april 2013
Droger och trådlösa nätverk. Spännade, bevämt och farligt!
Man ser droger överallt. Kompisar drogar. Det är billigare än att dricka alkohol och man får ingen baksmälla. Bra va!..Eller inte. Det verkar inte spela någon roll att det finns hur mycket information som helst om hur farliga vissa droger kan vara och hur mindre farliga leder till tyngre droger. Man känner att det är skönt en gång och tycker att det var ju inte så farligt. Och så finns det ju de som sprider informationen om att det inte är så farligt. De som tjänar pengar på andra brukande.
Vad lyssnar vi på ? Det som är bekvämast för mig själv just nu.
Det finns information hur farligt det är med srålningen från en lapptop, en läsplatta mobiltelefoner, trådläsa nätverk. Vissa människor blir sjuka av det, får hudproblem, magproblem ellersömnsvårigheter, eller allt på en gång. Forskning har visat att foster föds med hjärnskador och man menar att det är pga av att mamman har haft mobiltelefonen ligande på magen då hon pratade i lurar. Spermierna blir slöa när män har mobiltelefonen för nära testiklarna.
Men vi ser att de flesta går omkring med sina mobiltelefoner och ser friska ut. Alltså kan det inte vara någon fara. Eller? Många tjänar pengar på vårt mobila användande
Man kan ju inte gå omkring och vara rädd för allt men så mycket som vi prata om vår hälsa så borde vi ju inse att detta inte är särskilt bra.I Frankrike är det förbjudet att ha trådlöst i skolor. Kanske något för Sverige.De som kämpar mot droger ligger oftast ett steg efter drogmakarna. Hur ska de komma före?
Vad vill vi egentligen med våra liv?
Vill vi utsätta oss för det som är farligt? Varför? En drog gör livet spännande. En mobil gör livet bekvämt, men är det värt det?
Vad lyssnar vi på ? Det som är bekvämast för mig själv just nu.
Det finns information hur farligt det är med srålningen från en lapptop, en läsplatta mobiltelefoner, trådläsa nätverk. Vissa människor blir sjuka av det, får hudproblem, magproblem ellersömnsvårigheter, eller allt på en gång. Forskning har visat att foster föds med hjärnskador och man menar att det är pga av att mamman har haft mobiltelefonen ligande på magen då hon pratade i lurar. Spermierna blir slöa när män har mobiltelefonen för nära testiklarna.
Men vi ser att de flesta går omkring med sina mobiltelefoner och ser friska ut. Alltså kan det inte vara någon fara. Eller? Många tjänar pengar på vårt mobila användande
Man kan ju inte gå omkring och vara rädd för allt men så mycket som vi prata om vår hälsa så borde vi ju inse att detta inte är särskilt bra.I Frankrike är det förbjudet att ha trådlöst i skolor. Kanske något för Sverige.De som kämpar mot droger ligger oftast ett steg efter drogmakarna. Hur ska de komma före?
Vad vill vi egentligen med våra liv?
Vill vi utsätta oss för det som är farligt? Varför? En drog gör livet spännande. En mobil gör livet bekvämt, men är det värt det?
onsdag 3 april 2013
Dumpad - älskad - kämpande
Har precis läst en tråd på Emocore om att bli dumpad. Några har fått ett sms, andra har blivit dumpade precis efter att de har haft sex. Hur kan man göra så? Bryr man sig inte alls om hur den andra personen reagerar? Eller har man ingen empati, ingen förmåga att förstå vad den andra känner? Eller är man bara skiträdd för reaktionen?
Endel blir så elaka, säger att de aldrig älskat, att de vill ha tillbaka saker och blir iskalla. Ett sätt att inte falla tillbaka själv, kanske.
Hur dumpar man någon med respekt ? Jag tycker att man man ska kunna se varandra i ögonen, tacka för den tid man har haft tillsammans och förklara vad man känner och tänker. Gör man ett snyggt avslut kan man bli nära vänner ingen, har jag hört, nej faktiskt sett också.
Att bli dumpad är hemskt, men det är också slöseri på liv att leva i ett dåligt förhållande. Ingen ska behöva bli kränkt eller hotad i ett förhållande. Våga säga nej även om du riskerar förhållandet. Jag hr mött personer som levt i många år utan att få göra det de gillar mest för att patnern inte ville. Det bliren befrielse när partnern dör. Så ska vi inte ha det.
När jag hör om, pratar om, och tänker på mina egna relationer, så tänker jag att vi ibland hakar upp oss på småsaker för att vi har tid till det. Skulle vi leva under andra förhållanden skulle vår energi gå åt till att kämpa för mat och boende, och då kämpar man tillsammans, och det binder en samman. Inte så att jag vill att någon ska få det sämre än den har det, men jag tänker att vi mår bra att ha något att kämpa för tillsammans.
Ett gemensamt mål, en gemensam kamp, en gemensam dröm som skapar kärlek. Det önskar jag alla i sitt nuvarande eller nästa förhållande.
Endel blir så elaka, säger att de aldrig älskat, att de vill ha tillbaka saker och blir iskalla. Ett sätt att inte falla tillbaka själv, kanske.
Hur dumpar man någon med respekt ? Jag tycker att man man ska kunna se varandra i ögonen, tacka för den tid man har haft tillsammans och förklara vad man känner och tänker. Gör man ett snyggt avslut kan man bli nära vänner ingen, har jag hört, nej faktiskt sett också.
Att bli dumpad är hemskt, men det är också slöseri på liv att leva i ett dåligt förhållande. Ingen ska behöva bli kränkt eller hotad i ett förhållande. Våga säga nej även om du riskerar förhållandet. Jag hr mött personer som levt i många år utan att få göra det de gillar mest för att patnern inte ville. Det bliren befrielse när partnern dör. Så ska vi inte ha det.
När jag hör om, pratar om, och tänker på mina egna relationer, så tänker jag att vi ibland hakar upp oss på småsaker för att vi har tid till det. Skulle vi leva under andra förhållanden skulle vår energi gå åt till att kämpa för mat och boende, och då kämpar man tillsammans, och det binder en samman. Inte så att jag vill att någon ska få det sämre än den har det, men jag tänker att vi mår bra att ha något att kämpa för tillsammans.
Ett gemensamt mål, en gemensam kamp, en gemensam dröm som skapar kärlek. Det önskar jag alla i sitt nuvarande eller nästa förhållande.
onsdag 27 mars 2013
Uthängd och oskyldig
Lyssnade just på, och såg videon, Rise Against - Make It Stop. Mobbing som leder till att man vill ta livet av sig. Men här ser de att det kan bli en förändring. Det blir bättre!
Så läste jag i Psykisk hälsa att både de som blir mobbade och mobbar mår dåligt långt senare livet. Mobbing sätter djupa spår, många gånger djupare än vi vill inse. Hur ska vi våga se det som pågår runt omkring oss och i oss?
Och den som blir uthängd som mobbare fast den är oskyldig. Hur blir hens liv och syskons, föräldrars eller barns liv?
Det är ofattbart vilka konsekvenser några gillamarkeringar kan ge.
Snart är det långfredag. En lång dag av slag och förnedring som slutar med död.
Men livet är starkare. På påskdagen lever Jesus igen. Vi äter ägg och får ny kraft, vi äter godis och firar. Förändring är möjlig!
Kan en människa som inte ser någon annan utväg än döden förändras och njuta av livet?
Ja!
Så läste jag i Psykisk hälsa att både de som blir mobbade och mobbar mår dåligt långt senare livet. Mobbing sätter djupa spår, många gånger djupare än vi vill inse. Hur ska vi våga se det som pågår runt omkring oss och i oss?
Och den som blir uthängd som mobbare fast den är oskyldig. Hur blir hens liv och syskons, föräldrars eller barns liv?
Det är ofattbart vilka konsekvenser några gillamarkeringar kan ge.
Snart är det långfredag. En lång dag av slag och förnedring som slutar med död.
Men livet är starkare. På påskdagen lever Jesus igen. Vi äter ägg och får ny kraft, vi äter godis och firar. Förändring är möjlig!
Kan en människa som inte ser någon annan utväg än döden förändras och njuta av livet?
Ja!
Acceptera vad som helst?
En fråga som har kommit upp i mitt huvud nu under tiden som jag har nätvandrat. Ska man acceptera vad som helst? Som tjej på nätet så blir man van av att höra killar fråga saker som "cam? Visa dig naken?" eller så förklarar personen i detalj vad han vill göra med en i sängen.
Ska vi tjejer verkligen bara sitta och ta emot?
Skulle inte det bara vara bättre om vi slutade se det som en vanlig händelse och börja stå upp för oss själva?
T.ex. jag satt och nätvandrade en dag och så skrev en kille till mig. Han började skryta om sina muskler och om hur "stor" han var. När jag sa åt han att jag bara var där för att nätvandra så blev han vansinnig och började hota med att han skulle "först döda din pojkvän sedan ska jag döda dig din hora!".
Jag satt bara och skratta för mig själv eftersom att, ja du. . . Jag är van? Raderade meddelandet och sket i det. Sedan när jag och Eva-Mari prata om det så anknöt hon det till andra ställen i världen där kvinnor blir misshandlade, och eftersom att det är så vanligt så blir de vana. Ska man verkligen behöva bli van vid hot?
Har insett att vi tjejer tar åt oss för mycket på nätet. Det finns så mycket man skulle kunna anmäla som vi bara skiter i. Kanske inte skulle göra någon skillnad i början. Men tänk om han som sa det till dig blev tagen för det och då kommer han troligen inte göra det igen mot någon annan tjej som nekar honom.
Correct me if i'm wrong men vi ska inte bli nedtryckta! Och vi ska inte behöva bli kallade saker som hora bara för att vi inte vill ha sex med en kille.
Hoppas ni tjejer OCH killar har detta i tanken när ni är på nätet och att ni inte raderar när ni får massor av skit. Ni anmäler det!
/Isabelle
Ska vi tjejer verkligen bara sitta och ta emot?
Skulle inte det bara vara bättre om vi slutade se det som en vanlig händelse och börja stå upp för oss själva?
T.ex. jag satt och nätvandrade en dag och så skrev en kille till mig. Han började skryta om sina muskler och om hur "stor" han var. När jag sa åt han att jag bara var där för att nätvandra så blev han vansinnig och började hota med att han skulle "först döda din pojkvän sedan ska jag döda dig din hora!".
Jag satt bara och skratta för mig själv eftersom att, ja du. . . Jag är van? Raderade meddelandet och sket i det. Sedan när jag och Eva-Mari prata om det så anknöt hon det till andra ställen i världen där kvinnor blir misshandlade, och eftersom att det är så vanligt så blir de vana. Ska man verkligen behöva bli van vid hot?
Har insett att vi tjejer tar åt oss för mycket på nätet. Det finns så mycket man skulle kunna anmäla som vi bara skiter i. Kanske inte skulle göra någon skillnad i början. Men tänk om han som sa det till dig blev tagen för det och då kommer han troligen inte göra det igen mot någon annan tjej som nekar honom.
Correct me if i'm wrong men vi ska inte bli nedtryckta! Och vi ska inte behöva bli kallade saker som hora bara för att vi inte vill ha sex med en kille.
Hoppas ni tjejer OCH killar har detta i tanken när ni är på nätet och att ni inte raderar när ni får massor av skit. Ni anmäler det!
/Isabelle
torsdag 21 mars 2013
Filmtips inför lovet
Här kommer 3 filmer som jag verkligen tycker att ni ska ta er tid att se nu under påsklovet. Personligen så tycker jag att filmerna är toppen och att fler borde se dem. Så kryp ner i soffan och kolla!
Ha en Glad Påsk!!
Eden (2012)
The Bully Project (2011)
Trust (2010)
/Isabelle
Ha en Glad Påsk!!
Eden (2012)
/Isabelle
onsdag 20 mars 2013
Jämställdhetsdag- det ska vi fira!
Idag är det vårdagjämning. Dag och natt är lika lång. Det är balans. Jag längtar efter den dag det är balans i relationen mellan kvinnor och män. Hur kommer världen att se ut då?
Idag utsätts ca 10% av kvinnorna i Norden för våld av män. Det sägs att vi lever i världen mest jämställda samhälle. I Pakistan utsätts ca 90-95 % av kvinnorna för våld av män.
Det "normala" är alltså att man som kvinna blir slagen. I Pakistan råder inte jämställdhet mellan kvinnor och män. Man kan dra slutsasen att jämsälldhet leder att färre kvinnor måste leva under hotet att bli slagna. Detta hörde jag när Örebro mansmotttaning berättade om sin veksamhet på Systerskapsfestivalen i Örebro. Kvinnorna mår inte bra att leva unde hotet att bli slagna och männen brukar inte må bra av att slå. Och det är inte bara män som slår.
Vad får en människa att vilja slå? Att man känner sig maktlös i situationen? Om man inte känner att man har makt att ändra situationen, inte vet vad man ska ta sig till. Då slår man den som ifrågasätter vare sig det är en annan man i krogkön, barnen som inte gör som man säger hemma eller sambon som inte lever upp till det man föräntade sig?
Vad får en människa att känna egenmakt? Känslan av att jag har situationen under kontroll och blir inte provocerad. Utan känslan av att jag kan förändra situationen med olika medel, utan att behöva ta till våld.
En inre balans som kan stå ut med att det sällan är rättvist och jämlikt i värld utanför. Men om välden utanför blir mer jämlik och rättvis så kan det hjälpa till att få en inre balans. Vi firar så många dagar. Vi har kvinnodagen, inte mansdagen och framför allt har vi ingen jämställdhetsdag. De borde vi ha.
När ska vi fira jämställdhet?
Idag utsätts ca 10% av kvinnorna i Norden för våld av män. Det sägs att vi lever i världen mest jämställda samhälle. I Pakistan utsätts ca 90-95 % av kvinnorna för våld av män.
Det "normala" är alltså att man som kvinna blir slagen. I Pakistan råder inte jämställdhet mellan kvinnor och män. Man kan dra slutsasen att jämsälldhet leder att färre kvinnor måste leva under hotet att bli slagna. Detta hörde jag när Örebro mansmotttaning berättade om sin veksamhet på Systerskapsfestivalen i Örebro. Kvinnorna mår inte bra att leva unde hotet att bli slagna och männen brukar inte må bra av att slå. Och det är inte bara män som slår.
Vad får en människa att vilja slå? Att man känner sig maktlös i situationen? Om man inte känner att man har makt att ändra situationen, inte vet vad man ska ta sig till. Då slår man den som ifrågasätter vare sig det är en annan man i krogkön, barnen som inte gör som man säger hemma eller sambon som inte lever upp till det man föräntade sig?
Vad får en människa att känna egenmakt? Känslan av att jag har situationen under kontroll och blir inte provocerad. Utan känslan av att jag kan förändra situationen med olika medel, utan att behöva ta till våld.
En inre balans som kan stå ut med att det sällan är rättvist och jämlikt i värld utanför. Men om välden utanför blir mer jämlik och rättvis så kan det hjälpa till att få en inre balans. Vi firar så många dagar. Vi har kvinnodagen, inte mansdagen och framför allt har vi ingen jämställdhetsdag. De borde vi ha.
När ska vi fira jämställdhet?
onsdag 13 mars 2013
Mobbing - rikta energin år rätt håll!
Jag läser reportage om att en ung tjej tagit livet av sig på grund av mobbing, nätmobbing. Den som skriver tycker att skolan ska ta mer ansvar. Trakasserier har blivit vardag. Skolan har varit stökig och det har varit täta rektorbyten. Men ska skolan behöva ta hela ansvaret för att barn och ungdomar mobbar varandra?
Vad gör media? Hur många mobbingprogram sänds på bästa sändningstid då vuxna sitter tillsammans med sina barn och skrattar och hånar de som inte lyckas i Robinson, Big Brother, Farmen med flera? Har media något ansvar? Jag hörde om en förälder som blev arg på läraren för denne inte ringde hem och väckte eleven så de försovit sig. Har föräldrar något ansvar för vad barn och ungdomar gör?
Föräldrar kan anmäla att det sker mobbing och uppleva att skolan inte gör något. Kanske gör de inget eller så har de enskilda samtal med elever, arbetar med temat mobbing i klassrummen och har informationsdagar för föräldrar om nätmobbing, men det kanske inte märks tillräckligt tydlig och snabbt.
Jag vet att skolan i det här fallet har två rektorer som har handlat snabbt och omsorgfullt. Både elever och föräldrar har fått stöd efter den tragiska utgången.
Har vi ett attitydproblem i hela samhället? Vad sker på våra arbetsplatser och vad sker bland dem som är arbetslösa och långtidsjukskrivna? Vuxna mobbar andra vuxna och barn. När barn ligger på kvällarna och lyssnar på hur de vuxna bråkar är det ofta inga vackra ord som sägs.
Vi är en del av detta allihop. Det finns knäppgökar bland lärare, rektorer, journalister, bland barn och vuxna i alla åldrar och yrkeskategorier. Samhället är du och jag, oavsett ålder, kön, etnicitet.
"Kraften som finns inom oss kan bli konstruktiv och positiv hos alla om den bara får möjlighet att riktas åt rätt håll”. Så uttryckte sig Anders Carlberg som startade Fryshuset och som ofta hamnade i blåsväders för ungdomars skull. Hur riktar vi vår energi år rätt håll?
Nu riktar jag mig till media. Visa fler feelgood filmer, nyheter om människor som gör goda saker för andra människor och projekt för fred och jämlikhet som lyckas på bästa sändningstid. Och vi alla kan
uppmuntra alla lärare, rektorer, fritidsledare som gör ett fantastiskt arbete för att rikta kraften åt rätt håll.
Vad gör media? Hur många mobbingprogram sänds på bästa sändningstid då vuxna sitter tillsammans med sina barn och skrattar och hånar de som inte lyckas i Robinson, Big Brother, Farmen med flera? Har media något ansvar? Jag hörde om en förälder som blev arg på läraren för denne inte ringde hem och väckte eleven så de försovit sig. Har föräldrar något ansvar för vad barn och ungdomar gör?
Föräldrar kan anmäla att det sker mobbing och uppleva att skolan inte gör något. Kanske gör de inget eller så har de enskilda samtal med elever, arbetar med temat mobbing i klassrummen och har informationsdagar för föräldrar om nätmobbing, men det kanske inte märks tillräckligt tydlig och snabbt.
Jag vet att skolan i det här fallet har två rektorer som har handlat snabbt och omsorgfullt. Både elever och föräldrar har fått stöd efter den tragiska utgången.
Har vi ett attitydproblem i hela samhället? Vad sker på våra arbetsplatser och vad sker bland dem som är arbetslösa och långtidsjukskrivna? Vuxna mobbar andra vuxna och barn. När barn ligger på kvällarna och lyssnar på hur de vuxna bråkar är det ofta inga vackra ord som sägs.
Vi är en del av detta allihop. Det finns knäppgökar bland lärare, rektorer, journalister, bland barn och vuxna i alla åldrar och yrkeskategorier. Samhället är du och jag, oavsett ålder, kön, etnicitet.
"Kraften som finns inom oss kan bli konstruktiv och positiv hos alla om den bara får möjlighet att riktas åt rätt håll”. Så uttryckte sig Anders Carlberg som startade Fryshuset och som ofta hamnade i blåsväders för ungdomars skull. Hur riktar vi vår energi år rätt håll?
Nu riktar jag mig till media. Visa fler feelgood filmer, nyheter om människor som gör goda saker för andra människor och projekt för fred och jämlikhet som lyckas på bästa sändningstid. Och vi alla kan
uppmuntra alla lärare, rektorer, fritidsledare som gör ett fantastiskt arbete för att rikta kraften åt rätt håll.
onsdag 27 februari 2013
Sex med respekt för varandra. Att vara så nära varandra kan vara hur fint som helst och hur ser vi till att det blir så?
Pratade med Isabelle om varför hon skrev inlägget om preventivmedel. Det är viktigt at ha koll på vad man gör med sin kropp. I skolan får man mest information om könssjukdomar fast ämnet brukar heta sex och samlevnad.
En annan mycket viktig sak tycker jag är hur man har sex med respekt för varandra. Borde man inte prata om att man ska ha det bra när man har sex, att båda parter ska njuta och att man bara ska göra sånt som känns helt ok för en själv. Hur säger man nej utan att såra? Hur säger man nej så tydligt att den andre förstår. Hur säger man avd man vill att den andre ska göra? Får man prata under tiden eller förstör man stämningen då?
Det är genant att prata om en så privat sak som sex, men är det mindre genant att prata om könssjukdomar? Ska skolan bara säga akta dig, så här kan det bli? Ska inte skolan ge dig verktyg att leva gott på olika sätt, även när det gäller sex? Hur han man sex med respekt för varandra?
Kan man byta partner hur många gånger som helst utan att går sönder i själen?
Hur leker vi leken kärlek utan att såra varandra? Vad är att älska någon på riktigt? Hur känner man då? Hur vet jag att jag har funnit rätt person som jag vill ge mig själv till och leva med nära och länge?
Eller är det kunskaper man inte ska få i skolan utan på annat sätt? Vardå i så fall?
Pratade med Isabelle om varför hon skrev inlägget om preventivmedel. Det är viktigt at ha koll på vad man gör med sin kropp. I skolan får man mest information om könssjukdomar fast ämnet brukar heta sex och samlevnad.
En annan mycket viktig sak tycker jag är hur man har sex med respekt för varandra. Borde man inte prata om att man ska ha det bra när man har sex, att båda parter ska njuta och att man bara ska göra sånt som känns helt ok för en själv. Hur säger man nej utan att såra? Hur säger man nej så tydligt att den andre förstår. Hur säger man avd man vill att den andre ska göra? Får man prata under tiden eller förstör man stämningen då?
Det är genant att prata om en så privat sak som sex, men är det mindre genant att prata om könssjukdomar? Ska skolan bara säga akta dig, så här kan det bli? Ska inte skolan ge dig verktyg att leva gott på olika sätt, även när det gäller sex? Hur han man sex med respekt för varandra?
Kan man byta partner hur många gånger som helst utan att går sönder i själen?
Hur leker vi leken kärlek utan att såra varandra? Vad är att älska någon på riktigt? Hur känner man då? Hur vet jag att jag har funnit rätt person som jag vill ge mig själv till och leva med nära och länge?
Eller är det kunskaper man inte ska få i skolan utan på annat sätt? Vardå i så fall?
Preventivmedel
Har insett nu på min tid på gymnasiet att det är många som inte är 100% säkra med preventivmedel eller hur de ska få information om det. Så tänkte bara ta en snabb genomgång om olika preventivmedel som är populära bland ungdomar idag.
Kombinerade p-piller
Innehåller två slags hormon, östrogen och gestagen. Det finns en mängd olika sorter.
Får man biverkningar betyder det inte att man får det av alla.
Fördelar: Mycket säkert. Ger regelbunden mens och mindre menssmärtor.
Nackdelar: Vissa får mellanblödningar. Andra kan bli nedstämda, drabbas av viktökning, bröstspänningar och illamående. Är man över 35 och röker kan det vara bra att välja något annat preventivmedel. Då finns nämligen en ökad risk för hjärtinfarkt eller blodpropp. Har man själv haft blodpropp, eller haft nära släktingar som haft det, ska man inte alls äta kombinerade p-piller.
P-stav (implantat)
P-stavar innehåller enbart gestagen (gulkroppshormon). Staven ger ungefär samma dos som minipiller.
En specialutbildad barnmorska eller läkare sätter in en liten mjuk stav, alternativt två stavar, under huden på överarmens insida. Stavarna syns inte men kan kännas under huden. P-stavarna förhindrar ägglossning och gör slemmet (sekretet) i livmoder-halsen tjockt och segt så att spermierna får svårt att komma in i livmodern. Beroende på om du har fått en eller två stavar, ska den bytas ut efter 3-5 år.
Fördelar:
Stavar ger ett mycket säkert skydd i 3–5 år.
Ägglossningen kommer igång någon månad efter att staven tagits bort.
Hormondosen är lägre än i p-sprutan.
Du slipper de biverkningar som man kan få av östrogen.
P-stav passar dig som behöver ett säkert preventivmedel, men som vill slippa dagligt kom-i-håg. Det är också ett bra alternativ om du vill vänta med att skaffa barn, eller vill låta några år gå mellan barnen.
Nackdelar:
Du måste göra ett läkar- eller barnmorskebesök för att sätta in och ta ut stavarna. Du kan få oregelbundna blödningar. Skyddar inte mot sexuellt överförbara infektioner.
P-ring och P-plåster
P-ring fungerar som kombinerade p-piller. Kvinnan sätter själv in ringen i slidan där den får sitta i tre veckor. Den fjärde veckan ska man vara utan ring och sen sätts en ny in. P-ring har lägst dos bland preventivmedel med östrogen. P-plåster byts varje vecka i tre veckor, den fjärde veckan ska man vara utan.
Fördelar: Man slipper komma ihåg p-pillrena.
Nackdelar: Styr inte mensblödningarna som p-piller. Vanliga p-pillerbiverkningar som viktökning och illamående kan förekomma.
P-spruta
Innehåller enbart gestagen. Mycket säkert.
Fördelar: Man slipper ta tabletter. Mensblödningarna minskar eller upphör.
Nackdelar: Vill man snabbt bli med barn är det inte lämpligt med p-spruta.
Efter en injektion kan det dröja upp till 18 månader innan ägglossningarna kommer igång.
Kopparspiral
Innehåller inga hormoner och ger säkert skydd i fem till tio år. Sätts in av gynekolog.
Nackdelar: Vid sexuell smitta finns en liten ökad risk för att infektionen i slidan går upp i livmodern. Ger rikligare mens.
Dagen-efter-piller
Används efter att man haft oskyddat samlag. Köps på apoteket utan recept. De ska tas inom 72 timmar efter samlaget.
SKA EJ ANVÄNDAS OFTA.
Källa: RFSU, Sjukvårdsrådgivningen
/Isabelle
Kombinerade p-piller
Innehåller två slags hormon, östrogen och gestagen. Det finns en mängd olika sorter.
Får man biverkningar betyder det inte att man får det av alla.
Fördelar: Mycket säkert. Ger regelbunden mens och mindre menssmärtor.
Nackdelar: Vissa får mellanblödningar. Andra kan bli nedstämda, drabbas av viktökning, bröstspänningar och illamående. Är man över 35 och röker kan det vara bra att välja något annat preventivmedel. Då finns nämligen en ökad risk för hjärtinfarkt eller blodpropp. Har man själv haft blodpropp, eller haft nära släktingar som haft det, ska man inte alls äta kombinerade p-piller.
P-stav (implantat)
P-stavar innehåller enbart gestagen (gulkroppshormon). Staven ger ungefär samma dos som minipiller.
En specialutbildad barnmorska eller läkare sätter in en liten mjuk stav, alternativt två stavar, under huden på överarmens insida. Stavarna syns inte men kan kännas under huden. P-stavarna förhindrar ägglossning och gör slemmet (sekretet) i livmoder-halsen tjockt och segt så att spermierna får svårt att komma in i livmodern. Beroende på om du har fått en eller två stavar, ska den bytas ut efter 3-5 år.
Fördelar:
Stavar ger ett mycket säkert skydd i 3–5 år.
Ägglossningen kommer igång någon månad efter att staven tagits bort.
Hormondosen är lägre än i p-sprutan.
Du slipper de biverkningar som man kan få av östrogen.
P-stav passar dig som behöver ett säkert preventivmedel, men som vill slippa dagligt kom-i-håg. Det är också ett bra alternativ om du vill vänta med att skaffa barn, eller vill låta några år gå mellan barnen.
Nackdelar:
Du måste göra ett läkar- eller barnmorskebesök för att sätta in och ta ut stavarna. Du kan få oregelbundna blödningar. Skyddar inte mot sexuellt överförbara infektioner.
P-ring och P-plåster
P-ring fungerar som kombinerade p-piller. Kvinnan sätter själv in ringen i slidan där den får sitta i tre veckor. Den fjärde veckan ska man vara utan ring och sen sätts en ny in. P-ring har lägst dos bland preventivmedel med östrogen. P-plåster byts varje vecka i tre veckor, den fjärde veckan ska man vara utan.
Fördelar: Man slipper komma ihåg p-pillrena.
Nackdelar: Styr inte mensblödningarna som p-piller. Vanliga p-pillerbiverkningar som viktökning och illamående kan förekomma.
P-spruta
Innehåller enbart gestagen. Mycket säkert.
Fördelar: Man slipper ta tabletter. Mensblödningarna minskar eller upphör.
Nackdelar: Vill man snabbt bli med barn är det inte lämpligt med p-spruta.
Efter en injektion kan det dröja upp till 18 månader innan ägglossningarna kommer igång.
Kopparspiral
Innehåller inga hormoner och ger säkert skydd i fem till tio år. Sätts in av gynekolog.
Nackdelar: Vid sexuell smitta finns en liten ökad risk för att infektionen i slidan går upp i livmodern. Ger rikligare mens.
Dagen-efter-piller
Används efter att man haft oskyddat samlag. Köps på apoteket utan recept. De ska tas inom 72 timmar efter samlaget.
SKA EJ ANVÄNDAS OFTA.
Källa: RFSU, Sjukvårdsrådgivningen
/Isabelle
onsdag 20 februari 2013
Känner du någon som tagit sms-lån?
Vi sitter och pratar om sms-lån och blir upprörda. Man är ute på krogen och behöver till en öl till, eller man är ensam, nyseparerad och behöver mat till barnen och får panik. Anledningarna är många till att man snabbt tar ett lån utan att riktigt tänka efter. Framför allt är det de som redan har dett taskigt med pengar som råkar illa ut.
Sveriges enklaste sms lån, även för dig med betalningsanmärkning!"
Kredit 365:s egen beskrivning av sin tjänst. Här kan kunderna låna upp till 5.000 kronor i 30 dagar. För det minsta lånet, på 1.000 kronor, tar Kredit 365 ut en effektiva ränta på 23 707 procent.
Behöver du låna 500-10000 kr utan säkerhet eller borgensman?
Visst det låter ju lockande.
En student berättade:
-Jag och min mattelärare ringde och kollade räntan på sms-lån. Det är sjukt hög ränta.
Min mattelärare hade några elever som hade gjort det. En hamnade på gatan tillslut. Han blev nästan utblottad.
Varför stiftas inga lagar mot tokhöga räntor?
Vad gör våra politiker åt detta?
Den högsta rapporterade effektiva räntan på ett SMS-lån i Sverige är 75 862% och togs ut av HTO Finansiering, som bland annat arbetar under varumärket "LuckyLoan".
Lånesummorna rör sig vanligtvis om mellan 1 000 och 5 000 kronor. Lånetiden rör sig ofta om endast en månad. Enligt Konsumentverket och flertalet långivare kan de avgifter som tas ut motsvara en effektiv årsränta på 700-800 procent, och i vissa fall ännu högre.Vanligt är att SMS-lånen anges vara "räntefria" eller ha en mycket låg ränta, men att avgifter på ett antal hundra kronor tas ut för varje lån. Det är storleken på dessa avgifter som leder till att SMS-lånen har en mycket hög effektiv ränta.
SMS-lånen måste regleras och ockerräntorna förbjudas
Det första snabblånet togs 2006. Nu sju år senare, har antalet anmälningar till Kronofogden om obetalda snabblån uppkommit till 223 942 stycken. Under 2012 var antalet anmälningar 57 309 stycken, vilket var en ökning med 62 procent från året dessförinnan. Läs mer i artikeln jag länkat till och svara sedan på minafrågor:
Gör oss sms-lånen oss mer fria eller blir de ett fängelse?
http://www.newsmill.se/artikel/2013/02/19/sms-l-nen-m-ste-regleras-och-ockerr-ntorna-f-rbjudashttp://www.newsmill.se/artikel/2013/02/19/sms-l-nen-m-ste-regleras-och-ockerr-ntorna-f-rbjudas
onsdag 13 februari 2013
Du ska dö!
Behöver jag bli påmind om att jag ska dö? Detta är inte en del av ett näthatet mot kvinnor utan något helt annat. Idag har jag mött ett par personer med ett svart kors i pannan. Varför? Korset är gjort av aska och olja som en på minnelse om vår förgänglighet, att jag en dag bara är aska, som så mycket annat här på jorden. Vem är jag i världen och hur vill jag leva? Vem vill jag vara? Kan jag bry mig om andra om jag inte bryr mig om mig själv? Måste jag trivas med mig mig själv för att kunna trivas med andra? Kan jag älska andra utan att älska mig själv? När jag börjar grubbla på detta får jag inte ett svart kors i panna utan ett svart kaos. Idag är det askonsdag. 40 dagar kvar till påskdagen. Jag kan göra det till 40 dagar av eftertanke om hur jag lever, min relation till mig själv, mina nära och kära, människor i hela världen, djur, natur och Gud, om jag tror på en eller flera gudar.Fastan ären hälsogrej för kroppen. Inget svårsmält som tar tid att laga och äta. Organen får vila då jag bara dricker örtteer och olika grösaksavkok. Kroppen blir renare och själen klarare. Tid till att hjälpa någon annan, pengar att skänka till någon behövande. Det är målet. Få se om jag klarar det. Nu luktar det nybakade bullar. Fantastiskt gott!
onsdag 6 februari 2013
Enkät - Ungdomar på nätet idag
Hej allihopa! Jag har skrivit ihop en enkät som jag hade tänk lämna ut till klasserna åk 7-3an på gymnasiet. Men skulle också vara kul om andra också ville svara på denna enkät.
Så det skulle vara toppen om ni tog er några minuter och svarade på dessa frågor. Ni kan svara på dem i kommentarfältet eller så kan ni maila svaren till våran mail, Samtalforunga@gmail.com
1. Är du kille eller tjej?
Kille ( )
Tjej ( )
Ålder :___________
2. Hur trygg känner du dig på nätet på en skala 1-10?
3. Vad gör du på nätet? Välj fler
Shoppar ( )
Läser bloggar/bloggar själv ( )
Chattar ( )
Möter nya människor ( )
Spelar ( )
Annat:_________________
4. Jag känner mig tryggare som person på nätet än irl?
Ja ( )
Nej ( )
5. Sidor jag använder på nätet.
Facebook ( )
Dayviews ( )
Kamrat ( )
Emocore ( )
Helgon ( )
Devote ( )
Ungdomar ( )
Annat:_________________
6. Om du behöver prata med någon om något känsligt, på vilket sätt skulle du föredra att prata med dem?
Internet (anonymt) ( )
Internet (inte anonymt) ( )
Skolkuratorn/skolsystern ( )
Annat:______________________
7. Om du behöver prata med någon, i vilken ålder ska personen helst vara?
Äldre ( )
Jämnårig ( )
Yngre ( )
Spelar ingen roll ( )
8. Vilka åldrar möter du på nätet?
10-15 ( )
15-18 ( )
18-20 ( )
20+ ( )
9. Tror du nätmobbning är vanligt?
Ja ( )
Nej ( )
10. Har du någonsin blivit utsatt för nätmobbning?
Ja ( )
Nej ( )
11. Vem av dessa skulle du helst vilja prata med om problem?
Kurator/Psykolog/Terapeut ( )
En privatperson ( )
Spelar ingen roll ( )
12. Vet du vem du ska kontakta om du upplever något obehagligt på nätet?
Ja ( )
Nej ( )
Vem?:________________
13. Tycker du att man ska kunna prata med skolkuratorn via internet? (chatt m.m)
Ja ( )
Nej ( )
14. Om du svarade nej på förra frågan varför tycker du inte det?
/Isabelle
Så det skulle vara toppen om ni tog er några minuter och svarade på dessa frågor. Ni kan svara på dem i kommentarfältet eller så kan ni maila svaren till våran mail, Samtalforunga@gmail.com
1. Är du kille eller tjej?
Kille ( )
Tjej ( )
Ålder :___________
2. Hur trygg känner du dig på nätet på en skala 1-10?
3. Vad gör du på nätet? Välj fler
Shoppar ( )
Läser bloggar/bloggar själv ( )
Chattar ( )
Möter nya människor ( )
Spelar ( )
Annat:_________________
4. Jag känner mig tryggare som person på nätet än irl?
Ja ( )
Nej ( )
5. Sidor jag använder på nätet.
Facebook ( )
Dayviews ( )
Kamrat ( )
Emocore ( )
Helgon ( )
Devote ( )
Ungdomar ( )
Annat:_________________
6. Om du behöver prata med någon om något känsligt, på vilket sätt skulle du föredra att prata med dem?
Internet (anonymt) ( )
Internet (inte anonymt) ( )
Skolkuratorn/skolsystern ( )
Annat:______________________
7. Om du behöver prata med någon, i vilken ålder ska personen helst vara?
Äldre ( )
Jämnårig ( )
Yngre ( )
Spelar ingen roll ( )
8. Vilka åldrar möter du på nätet?
10-15 ( )
15-18 ( )
18-20 ( )
20+ ( )
9. Tror du nätmobbning är vanligt?
Ja ( )
Nej ( )
10. Har du någonsin blivit utsatt för nätmobbning?
Ja ( )
Nej ( )
11. Vem av dessa skulle du helst vilja prata med om problem?
Kurator/Psykolog/Terapeut ( )
En privatperson ( )
Spelar ingen roll ( )
12. Vet du vem du ska kontakta om du upplever något obehagligt på nätet?
Ja ( )
Nej ( )
Vem?:________________
13. Tycker du att man ska kunna prata med skolkuratorn via internet? (chatt m.m)
Ja ( )
Nej ( )
14. Om du svarade nej på förra frågan varför tycker du inte det?
/Isabelle
onsdag 30 januari 2013
Ett öppet sår blöder där den man älskar satt fäst..
Visst är det märkligt att någon man kände så varmt för plötligt kan börja kriga! Vad är det som händer när man gör slut, separerar? Människor som älskat varandra krigar, eller den ene älskar fortfarande och den andra utnyttjar det och tar fördelar, eller ger upp och låter den andre ta mer pengar eller grejer bara för att det ska bli lugnt. Hur kan människor som velat varandra väl plötligt utnyttja varandra? Är man desperat och besviken och gör revolt, precis som de flesta gjort mot sina föräldrar? Känslorna far iväg. Man skäller fast man egentligen älskar, men man måste ta sig ur närheten till den andre och bli fri. Den man älskar blir man arg och besviken på . Om man inte har så starka känslor för en människa så bryr man sig inte lika mycket. Det spelar inte så stor roll och man kan sakligt och lugnt säga, nej eller ja. och gå vidare. Hur gör man om man vill fortsätta att vara vänner? En del kan och har stor glädje av avarandra eftersom man känner varanra så väl. Det önskar jag många jag känner. Andra blir som man säger i Norge "kampkåta krigare". men det handlar väl mest om när man har barn och måste komma överens. Aj vad barnen kommer i kläm då. Konsten är väl att förlåta oh gå vidare, för allas skull, inte minst ens egen. Men att slitas loss från den man älskar är inte lätt. Ett öppet sår blöder där den man älskar var fäst...
onsdag 23 januari 2013
Gapet ett stöd till dig som anhörig
När någon nära anhörig visar sig vara sjuk vill jag fnnas där och hjälpa. Jag vill veta vad sjukdommen innebär. Vad kan man göra? Vad kan jag göra? När jag var tonåring och min mamma inte var sig själv efter en svår bilolycka gjorde jag vad jag kunde. Jag tänkte inte ens på att de kanske fanns andra i liknande situation. Jag bara levde på. Hade någon sagt till mig då att jag kunde prata med andra som fick hjälpa sina mammor hade jag nog hängt på. Hade internet och Gapet funnits hade jag nog hängt där endel för att kunna prata med någon som förstår hur det är, hur det känns när man blir och ledsen. Det tar både tid och kraft att var nära och hjälpa den som är sjuk. Vill berätta om Gapet som en möjlighet. En sida för anhöriga. Där finns länkar och information, grupper att ställa frågor i och jag kan hitta någon att skriva till som vet, förstår och kan stötta. Man kan gå in på sidan och titta. För att bli medlem måste någon introducera och logga in dig. Det är för att alla ska veta att det bara är seriösa medlemmar. Jag är en av säkert 30 inloggare i Örebro och vi finns lite här bland anställda som träffar anhöriga i kommun och landsting. 35 kommuner finns med i Gapet idag. Bor du i en av dem så ta chansen för det kan bli himla tungt att vara nära anhörig när någon är sjuk länge.
onsdag 16 januari 2013
Den delen av mig ni inte visste om
Har sett Sara Stilles berättelse på facebook - Den delen av mig ni inte visste om. Hur hon vågar anmäla våldtäkt och att han faktiskt blev anhållen samma dag hon anmälde. Hon berättar sin historia, 4 år av tystnad och så ett sms som fick henne att förstå. Sedan anmälde hon, var med i rättegång och nu är han dömd till fängelse. Sara vill uppmana alla att våga anmäla, att våga berätta. Vi bär nog alla på saker vi helst inte berättar om. Kanske är det något som borde ha anmälts. Kanske är det jag som blivit utsatt eller jag som utsatt någon annan. Hur kunde jag hamna i detta? Man skäms. Kanske borde jag ha sett signaler och anat att det var något som inte stämde. Jag är otroligt imponerad av de som vågar berätta och hoppas att människor runt omkring kan ta emot denna berättelse på ett bra sätt. Några kan bli rädda och försvinna och andra kan komma med giftiga kommentarer. Så finns det dom som inser att det kunde varit de själva och som förstår hur de ska stötta och finnas där bredvid. Jag önskar att jag kan vara en som lyssnar och finns där när det behövs, och som också vågar dela det hemska när det behövs. Vi har så mycket att lära av varandras mörka erfarenheter, men det är nog för sällan vi pratar om dem.
onsdag 9 januari 2013
Om ovanan att prata om psyket, rädsla och kontrollbehov
Det är lätt att berätta att man varit hos skolsköterskan eller på vårdcentralen för att det gjort ont i handen, foten eller magen Det är svårare att berätta att man blir orolig över saker som att ringa sin kompis, att man är rädd för att gå över torg eller att man måste kontrollera olika saker tvångsmässigt och inte kan hantera sin ilska när andra inte gör det som är viktigt för en själv. Psykisk ohälsa är vanligt. Nästan alla känner någon inom familjen, släkten eller någon vän som inte mår bra psykiskt. men man pratar inte om det. När man frågar: -Hur mår du? så handlar det mest om kroppen, om knän och rygg, inte om rädsla, ångest och otäcka föreställningar som kommer upp i huvudet. Vi är ovana att prata om psyket, rädda för det okända, rädda att inte vara som alla andra. Alla har ont foten någon gång men alla har inte ett överdrivet kontrollbehov någon gång. Är det så? Om vi lyckades ändra attityden till psykisk ohälsa så att det blev lika ok att gå till sin terapeut som till sjukgymnasten eller gymmet så skulle det vara annorlunda. Väldigt få säger att det inte hjälper att motionera och jag skulle önska att lika få skulle säga att det inte hjälper att gå till terapeut eller psykolog. Tänk vad mycket lidande som skulle försvinna. Tänk vad mycket energi som skulle frigöras och i stället kunna användas för att ta hand om varandra och göra vår värld till en bättre plats att leva på.Som alla andra är vi ändå inte, varken du eller jag.
söndag 6 januari 2013
Uppskatta föräldrar?
Satt nu efter jul och kollade runt på olika bloggar, videoklipp, forum etc och insåg en sak. Vad har hänt med dagens ungdomar?
De visar upp grejer och sådant de fått nu i jul, inget konstigt med det då. Men sedan i slutet kommer kommentaren "Was that it?" Är verkligen ungdomar så bortskämda?
Kollade en killes blogg, han hade fått en iPhone 5, en ny dator + massor av annat. Sedan i slutet av inlägget så kommer hans kommentar att han tycker att föräldrarna är snåla? SNÅLA?
Men lilla gubben, väx upp!
Insåg verkligen då hur många föräldrar som inte blir uppskattade. Förstår att många tänker nu, mina föräldrar försöker inte ens. De visar inte att de älskar mig etc. Det finns ju också föräldrar som inte ens borde få ha titeln förälder. Sorgligt men sant. Men nu pratar jag om de som verkligen försöker och vad får de egentligen tillbaka? Inget.
Tycker att de bortskämda ungdomarna borde kanske kolla runt sig. Ni har tak över huvudet och någon som älskar er och tar hand om er. Finns barn som har inget av det och ni tycker era föräldrar är snåla?
Hoppas att ingen tagit illa upp men tycker verkligen att föräldrar förtjänar så mycket mer än vad de får tillbaka från oss.
Så kom ihåg, en kram här och där, en kommentar om hur mycket de betyder för er skulle väl inte skada?
Ska då bara säga att jag hoppas alla har haft en toppen jul och så håller jag tummarna för en god fortsättning!
/Isabelle
De visar upp grejer och sådant de fått nu i jul, inget konstigt med det då. Men sedan i slutet kommer kommentaren "Was that it?" Är verkligen ungdomar så bortskämda?
Kollade en killes blogg, han hade fått en iPhone 5, en ny dator + massor av annat. Sedan i slutet av inlägget så kommer hans kommentar att han tycker att föräldrarna är snåla? SNÅLA?
Men lilla gubben, väx upp!
Insåg verkligen då hur många föräldrar som inte blir uppskattade. Förstår att många tänker nu, mina föräldrar försöker inte ens. De visar inte att de älskar mig etc. Det finns ju också föräldrar som inte ens borde få ha titeln förälder. Sorgligt men sant. Men nu pratar jag om de som verkligen försöker och vad får de egentligen tillbaka? Inget.
Tycker att de bortskämda ungdomarna borde kanske kolla runt sig. Ni har tak över huvudet och någon som älskar er och tar hand om er. Finns barn som har inget av det och ni tycker era föräldrar är snåla?
Hoppas att ingen tagit illa upp men tycker verkligen att föräldrar förtjänar så mycket mer än vad de får tillbaka från oss.
Så kom ihåg, en kram här och där, en kommentar om hur mycket de betyder för er skulle väl inte skada?
Ska då bara säga att jag hoppas alla har haft en toppen jul och så håller jag tummarna för en god fortsättning!
/Isabelle
onsdag 2 januari 2013
Nyårslöftet - se mig själv och få världen lite bättre
Jag brukar inte tillhöra dem som ger nyårslöften. Ta tag i saker behöver man ju göra hela året, men i år har jag tänkt efter mycket under julen och nyåret. Helgerna blev inte alls om vi planerat och som jag hade tänkt mig. Jo delvis, men på grund av det som hänt fick jag fler djupa samtal med goda vänner. Finns det något härligare än goda vänner som ärligt säger vad de tänker! När jag själv inte ser vad som är bäst för mig, när jag håller fast vi något som inte är bra för mig. Då kan de få mig att se klart. Åtminstone för stunden. Jag inleder det nya året med sorg och melankoli. Mitt i allt ser jag att jag lär mig mycket om mig själv och människor runt omkring mig. Nu gäller det att fatta rätt beslut med hjärtat utifrån kloka råd och magkänsla. Hjärnan i hjärtat, huvudet och magen ger dock olika besked olika tider på dygnet. Löftet då. Jo löftet kan handla om att ta de varningssignaler jag får på allvar och tänka på dem från olika synvinklar, själv och med hjälp av andra.
Vi får så mycket signaler från vänner, barn, våra kroppar. Att lyssna till dessa signaler och ta vara på alla kloka människor runt omkring kan vara ett bra löfte för mig och kanske för dig. Kanske kan vi få världen lite bättre.
Vi får så mycket signaler från vänner, barn, våra kroppar. Att lyssna till dessa signaler och ta vara på alla kloka människor runt omkring kan vara ett bra löfte för mig och kanske för dig. Kanske kan vi få världen lite bättre.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)