torsdag 3 december 2015

Andlighet är spännande

Fromhet, helighet, religiositet, själfullhet, spiritualitet och mysticism är ord som beskriver andlighet. Jag har pratat om fromhet och helighet med personer som är muslimer, kristna, ateister, hinduer och buddhister. Jag har pratat om spiritualitet, övernaturliga händelse med personer som känner på sig att saker ska hända och ser mer än vi andra ser, men inte riktigt vågat prata om det och inte vetat vad de ska tänka om det. Och så har jag pratat om och läst kristna mystiker. Andlighet är spännande! Några berättar att de anar eller vet att saker kommer att hända som ingen annan vet om och andra att de kan se på människor vad de varit med om och står mitt i. En del väljer att försöka stänga av eftersom de inte vet hur de ska hantera denna gåva. Medier har sådana gåvor. Är det andlig gåva? Måste andlighet grunda sig i en tro eller kan man vara andlig utan att tro på någon gud? En tro på Gud kan ge trygghet, ge mening med livet och känna att man har en uppgift, ge ett sammanhang där man behövs och får växa andligt tillsammans med andra. Att plötsligt märka att man har särskilda gåvor kan vara både spännande och skrämmande. I kyrkor finns själavårdare som kan vägleda om man är själv med sina tankar är det svårare som kan berätta och vägleda. Är man med i ett annat sammanhang kan man få vägledning där. Är man ensam kan det vara svårt att veta hur man ska använda sina gåvor. Alla barn och ungdomar har rätt till andlighet. I FN:s konvention om barnets rättigheter finns det fyra artiklar som handlar om andlighet. Det handlar om religionsfrihet, att alla har vi rätt att bli informerade om olika religioner och livsåskådningar och rätt att själva välja vad vi vill tro på. Religionsfriheten gäller inte bara vuxna utan även barn, 0-18 år. Det handlar om att utvecklas andligt och att omvärlden, föräldrar, skola och andra sammanhang ska uppmuntra andlig utveckling. I Sverige lever vi i ett sammanhang som är ganska sekulariserat, inte religiöst. Vi får vara religiösa och ha olika syn på livet, men det är vars och ens ensak. Vi uppmuntras sällan att berätta om vår tro och våra andliga erfarenheter. I media har intresset ökat och människor intervjuas om sina erfarenheter, så visst finns en andlig nyfikenhet. Många har stort förtroende för Svenska kyrkan och det stöd man ger till människor i kris. Många har stort förtroende för präster, imamer och andra ledare. Då talar vi om medmänskligheten, men inte om andlighet. Andliga erfarenheter, det som inte går att bevisa, som är en är svårare att ta på allvar, och att tala om. Som kristen tror jag på en den Heliga Anden, livgivaren som inspirerar mig att göra Guds goda vilja. Jag tor på under. Jag tror att vi kan få olika andliga gåvor. Är det något som vissa får eller något som alla har och som vi kan utveckla under livet? I bibeln varnas för onda andar. Vilka är det idag och hur lär man skilja den goda anden från en ond? Det finns många människor med andliga erfarenheter, som lever nu och som har levt tidigare, som skrivit ned sina upplevelser och tankar. Mystiker från olika religioner kan vara spännande att läsa om och läsa texter av. Det finns också många nyskrivna böcker i andliga frågor. Jag tycker det skulle vara spännande med en dialog om andlighet i allmänhet och vårt förhållningssätt till det som inte går att bevisa, men som vi känner i själen.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar