Lär oss att gå över gränser

Vi behöver vänja oss vid att gå över gränser vi annars stannar vid, för att förstå vår omvärld bättre. Vi kommer från olika traditioner och när vi möts lär vi oss att förstå varandra och våra traditioner bättre. Vi är mitt i fastan inför Påsk och det betyder olika saker för oss alla. Det är en eftertankens tid. Tanken är att vi ska fundera på hur vi lever våra liv. Hur kan jag leva mitt liv så att vi tillsammans kan göra världen bättre för alla? Jag behöver öva mig i att tänka utanför mina vanliga tankebanor. Jag behöver lyssna ordentligt till en person från en annan kultur än min egen och anstränga mig för att förstå varför den andre personen tänker som hen gör. Det kan vara en kultur från en annan del av världen eller kulturen i en sjätteklass. Jag behöver be bönen: Lär mig att ta steget in i en annan persons och kulturs tankevärld. Lär mig att förstå och att vara ödmjuk. Samtidigt behöver vi vara uppmärksamma på orättvisor och våga stå upp för den som är svag och utsatt . Vi vill ha fred och nå försoning. Ge oss viljan att gå den vägen. Vad kan du och jag göra för att människor runt omkring oss ska förstå varandra bättre, försonas med det som har varit och vilja arbeta för fred? Vi kan hitta viljan hos många gestalter i bibeln, psalmförfattare, olika religiösa ledare och människor runt omkring oss idag. Låt oss inspireras av dem och varandra!

Så lätt att ta till sig en fördom

Fördomar är intressanta. Det finns en ide om att vi inte ska ha fördomar, men ändå har vi det allihop. Ibland visar vi det inte och andra gånger fryser vi ut någon totalt på grunad av att vi har fördoamr om den personen. En del bojkottar OS i år på grund av det som sker i Ryssland och särskilt i den regionen där OS pågår. Vi fördömer och bojkottar för att få en förändring. Det är bra, tycker jag. Här hemma har det pågått en diskussion om feminism. Detfinns olika tankar, fördomar om vad feminism är. För mig som feminist handlar det om att ingen ska bli utstött, få lägre lön eller lyda undergivet på grund av att man är feminin, att kvinnor har samma mänskliga rättigheter som män. Lika illa är det att ha fördomar och döma ut en feminin man. Statistik visar att unga HBTQ-personer har sämre hälsa än andra unga. 25 % av homo- och bisexuella tjejer, 16-29 år har försökt att at sitt liv någon gång. Av de heterosexuella tjejerna är det 8% som har försökt att ta sitt liv. Båda siffrorna är hemska. Att så många unga tjejer här mitt ibland oss inte vill leva. Vad är det som gör att man inte vill leva? 30% av unga homo-eller bisexuella killar blir utsatta för våld.Vad gör att man dömer ut dem så kraftigt att man till och med går fram och slår? 10% av killar 13-20 uppger att deras ledare inom lagsport inte gillar homosexuella ledare. Vad lär vuxna yngre? Varför tar de unga efter sådana omänskliga fördomar, och dessutom agerar utifrån dem? Vi behöver nog tänka till lite allihop!!

Kul i backen!

Det var fantastiskt roligt att åka skidor mer era barn! De ramlade och skrattade, och upp igen. Ingen prestige. Vi hade kul! Själv har han åkt skidor i många år på många platser och tycker att folk för det mesta sitter allvarliga i liften upp. Det är så seriöst, så allvarligt. Var tog leken vägen? Vi åker väl för att det är kul? Eller åker man för att det förväntas, eller för att det är en statussymbol? Särskilt om man åker på dyra inneställen? Själv och jag liften upp till en svart backe igår. Kollade utsikten, hisnade när jag tittade ner, och kände att där åker jag inte! Jag har inte koll. Antingen gör jag illa mig själv eller någon annan. Jag tog liften ner igen. Så gör man inte. Men det var fantastiskt vackert och meditativt att åka liften ensam ner och beskåda de vackra snötäckta bergen. Och lift kort hade jag ju betalt.

Borde inte alla människor vara värda ekologisk mat!?

En av mina äldre vänner har tonårskillar till barnbarn. Familjen bestämde sig för att äta ekologiskt och kollade naturligtvis hur mycket större kostnaden skulle bli. Det blev inte dyrare. Hemlagad mat på ekologiskavaror mättar helt enkelt mer så det blir inte dyrare, även om det kan se ut så när man står i affären och ska handla. Mat utan gifter och med mycket näring bör göra att vi inte behöver så mycket mat och inte blir så tunga. Var inre organ lär jubla när de inte behöver slåss med massa bekämpningsmedel för att få vad de behöver och lär hålla sig i form längre. Borde inte alla människor vara värda ekologiskt? Borde inte våra barn få möjlighet att inte äta gifter? Varför kräver vi inte att skolorna ska servera ekologisk mat? Hur ser vi på varandra, på människovärdet och på oss själva när vi väljer att äta sådant som är giftigt för kroppen? Vad kommer vi att få för sjukdomar? Kommer vi att kunna få barn? Och de som skördar frukten, grönsakerna, kaffet de behöver inte heller umgås med bekämpningsmedel om vi bara handlar ekologiskt. Finns det egentligen någon anledning att inte äta ekologiskt?

Diagnos, störd eller naturlig mångfald?

En ung tjej blir lättad över att få diagnos för då kan hon få jobb genom arbetsförmedlingen. Som helt "normal" så finns ingen hjälp att få. En del föräldrar blir lättade då deras barn får diagnos för då får barnen extra resurser i skolan och har möjlighet att följa med i undervisningen. Vad bygger vi för samhälle när man måste ha en diagnos för att få hjälp och stöd eller helt enkelt ett jobb? Jag vill gärna tänka att vi alla är olika och att vi behöver mångfalden. Vi kan väl alla känna igen oss lite i någon diagnos och har väl alla våra egenheter eller är lite störda på olika sätt, mer eller mindre. Handlar det inte mest om att hitta rätt plats för var och en? Flera jag pratat med har blivit lättade av att få en diagnos för då får de en förklaring till varför de känt sig annorlunda eller reagerat häftigt i olika sammanhang. Det förstår jag. Men när frågan vilken diagnos har han blir alltför vanlig så kan jag inte låta bli att undra hur det ska sluta. Jag undrar om vi alla har någon diagnos snart. När jag hör om alla barn och vuxna som får diagnoser så undrar jag vilken diagnos jag skulle få om jag testades.

Nytt år och nya möjligheter

Jag har en vän som hade ett tungt är förra året. Mannen i hennes liv dog. Ingenting var som vanligt Hon tappade lusten till det mesta. Nio månader senare. Nyårsdag- Och hon bestämmer sig plötsligt för att hon måste börja ett nytt liv. En känsla att hon måste göra nåt. Hon möblerar om. Ommöbleringen blir bra och av detta får hon extra energi och börja baka. Och så rullar det på. Det nya livet har börjat. Jag pratade med en ung man som sitter fast i sina drömmar och fantasier. Det händer inget av det han vill. Han är osäker och tvekar. Så pratar vi om vad han vill och vad han är bra på, vad han har gjort och kan tänka sig att göra för att livet ska bli som han önskar. Så säger jag lite skämtsamt att han kan lämna rapport om några år. Då blir han genast kraftsfullare i rösten och säger att så lång tid ska det inte ta. Under 2014 ska det ske. Detta önskar jag alla, ett nytt år, nya krafter och nya möjligheter!

Gör välgörenhet väl eller möjliggör en orättfärdig politik?

Vi hade en välgörenhetsmatch tillsammans med Örebro hockey i förra veckan. Nu håller jag på att fördela presentkort från en livsmedelsaffär . Det känns inte bra.

Den rike ger av sitt överflöd och det fattige ska tacka och ta emot. Svenska kyrkan blir lite Robin Hood och det är väl bra just nu för den enskilda människan. I längden blir det ett skikt i samhället som ger av sin goda vilja, eller sitt dåliga samvete, till de som måste be om att få. Det känns inte bra. Ovärdigt. Är vi alla lika värda?

På förmiddagen gick jag med barnmatsburkar till Olaus Petri församling. Det kommer många unga familjer som har dåligt med pengar. Innan jag gick dit pratade jag med en kvinna från försäkringskassan. Hon undrade vad kyrkan gör för alla dem hon möter som hon inser får för lite pengar att klara sig på. Jag berättade om vårt julfirande. Julbord, gran, Kalle Anka och gemenskap för ett billigt pris. Det kommer fler för varje år som går. Som samhället utvecklas skulle firandena antagligen behöva fördubblas. Vad är som håller på att hända? Vad är det för samhälle vi håller på att bygga upp?


En del menar att vi inte alls ska syssla med att ge pengar utan arbetaför att påverka politiker, påverka soccialtjänsten och försäkringskassan. Vi kunde samla alla livssituationer vi får höra och sprida dem. Då synliggör vi det många inte vill se. Men det är ju idag barnen går till skolan utan frukost, den här vintern de inte har mössa och vantar och inte kan vara med på vinterfriluftsdagen i skolan, så vi ger i alla fall.

 I Örebro har vi det fantastiska Eksam. Här kan man få råd och stöd i hur man söker fonder, säljer saker som bara ligger i garderoben på blocket, lägger upp en rimlig budget mm. Men finns inte pengarna så finns det inte. Fördelningen i vårt samhälle har blivit skev.

Vi ger, tillsammans med många andra organisationer och enskilda, så att fattigdomen inte syns, men välgörenheten gör inte bara väl utan möjliggör en orättfärdig politik.