onsdag 11 januari 2017
Monotona handlingar helar från tillgänglighetens stress
Är det okej att stänga av telefonen på natten? Om jag inte ser vad som pågår i flöden i sociala medier så kan jag missa att gilla eller missa något som jag borde veta morgonen efter. Konsekvensen blir att det kan vara viktigare att vara tillgänglig på natten än på dagen då andra är upptagna med skola och jobb. Det finns en förväntan att finnas där både dag och natt. Man kan inte vara frånvarande för många timmar i sträck. Ganska många unga mår dåligt över stressen det innebär att ha kravet både på sig själv och andra att alltid ha koll på vad som händer och vem som har lagt ut vad. Jag frågade några 15-åriga gamingkonfirmander hur många timmar de är på sociala medier per vecka. Hela tiden, absolut mer än 40 timmar, svarade de. 40 timmar är en hel arbetsvecka så det är klart att man blir trött och stressad om man dessutom ska gå i skolan eller jobba. Jag kan ta det som avkoppling att kolla facebook eller snapchata lite, men hjärnan börjar jobba, får ny information, associerar och gör bedömningar, så någon vila blir det egentligen inte. Vi håller på att bygga upp ett samhälle med en vardag som både innebär att man ska prestera bra i skola och på jobb, klara nära och käras sjukdom, konflikter och samtidigt ha en heltidstjänst på nätet. Hur ska vi då orka engagera oss för dem utanför den närmaste kretsen, andra i vårt samhälle och de som lever i andra delar av världen?Utbrändhet, urladdning, release/relief-utmattningssyndrom,vidbränd, gå in i väggen eller vad vi nu kallar det handlar om att vi klarar ett hårt tryck av arbete och svåra asociala situationer och stress under en tid, men till slut så orkar man ingenting. Min väns små barn kallar det för trött sjuka. Är det tröttsjuka som ska vara vardag för dagens unga generation? Negativ stress krymper hjärnan och då lär vi ju inte mänskligheten klokare och mer empatiska. Vi behöver hitta förhållningssätt som gör att vi kan leva efter vad kroppen behöver. Ibland behöver vi pauser då vi gör ingenting. Vi återhämtar oss och sorterar tankar och intryck när vi gör monotona saker som att gå, springa, träna, klippa gräsmattan, rensa i trädgårdsland, skala potatis eller rykta en häst. Det är lugnande och utvecklar dessutom hjärnan. Hur kan vi bygga upp vår vardag så att vi får dessa vilopauser, och då inte som prestation, utan som vila?
onsdag 4 januari 2017
Min kropp är ett tempel!
Jag ser och hör om många människor som både mår dåligt psykiskt och fysiskt. Många har ställt mig frågan, hur kan du tro på en gud som bringar sjukdom och smärta till världen.
Jag föddes med ett
handikapp som medfört olika motgångar och hinder men även om
människor omkring mig såg mig som sjuk, så levde jag själv med
tanken av att jag var precis som alla andra. Vem av oss på denna
jord är helt normal egentligen? I mina yngre dagar så ville jag
inte bekänna mina begränsningar och se mig själv som den jag är,
men på senare tid, med både tro och positiv inställning, så
märkte jag hur omgivningen överraskades av hur stark jag faktiskt
var. Rent mänskligt sett så skulle många säga att jag som person
har klarat av livet på ren viljestyrka, men jag själv ser min tro på Gud som den främsta orsaken till varför jag faktiskt står här idag.
Vi lever alla med en kropp
och en själ, vi alla måste ta väl hand om. För mig som troende så
är min kropp ett tempel för den helige anden, det är mitt ansvar
att låta både kropp och sinne förbli så helt och rent det kan
bli.
Jag har inte något direkt
svar på frågan, men vi alla förblir
skapta till Guds avbild. Sjukdom och smärta har inte något med Gud
att göra alls. Vi föds som vi föds och vi lever som vi lever brukar
jag tänka, och frågan är bara hur vi förvaltar det vi faktiskt
fått som gåva, och det är ett liv. Gud är kärlek, och kärleken övervinner allt.
onsdag 28 december 2016
Ingenting är sant och allting är möjligt
Jag har suttit i soffan och läst Ingenting är sant och allting är möjligt. Det är en bok av en engelsk journalist som beskriver världen mest utifrån att det inte finns något att lita på. Nyårsafton väntar. Vi lyssnar till nyårskrönikor om de stora händelserna i världen, och man kan undra vad som är sanningar och vad som är möjligt att förändra. Hur ser årskrönikan ut för dig och din närmaste omgivning? Vad blev det av dina förhoppningar inför 2016? Blev det som du tänkt dig eller hände det något överraskande dig? Underbara saker som du vill återuppleva eller hemska saker du helst vill slippa nästa år.
Vad önskar vi av året 2017? Jag önskar att vi kan leva i visshet om att man kan lita på människors berättelser, att ett handslag är ett avtal att lita på och att det finns institutioner som kan ställa till rätta när det blivit fel. Jag önskar att det ska finnas förlåtelse och upprättelse, kärlek i handling. Jag önskar att alla barn och ungdomar ska känna hopp för framtiden.
Ingen ting är sant och allt är möjligt skulle också kunna betyda att en del sanningar som vi tror på och skräms av inte är sanna och att för Gud är allt möjligt. Jag vill därför be för dig och mig 2017, att vi ska bidra med att vara ärliga och ta ansvar för naturen, djuren och varandra, på den plats där vi är och påverkar vår omgivning. Jag vill också be för FN:s säkerhetsråd, där Sverige är ordförandeland 2017. Fred och försoning mellan människor kan bli en sanning genom att vi alla tar ansvar för vår jord och för varandra. Bönen till Gud, ger hopp och kraft, och alla våra enskilda handlingar kan tillsammans förändra världen.
Vad önskar vi av året 2017? Jag önskar att vi kan leva i visshet om att man kan lita på människors berättelser, att ett handslag är ett avtal att lita på och att det finns institutioner som kan ställa till rätta när det blivit fel. Jag önskar att det ska finnas förlåtelse och upprättelse, kärlek i handling. Jag önskar att alla barn och ungdomar ska känna hopp för framtiden.
Ingen ting är sant och allt är möjligt skulle också kunna betyda att en del sanningar som vi tror på och skräms av inte är sanna och att för Gud är allt möjligt. Jag vill därför be för dig och mig 2017, att vi ska bidra med att vara ärliga och ta ansvar för naturen, djuren och varandra, på den plats där vi är och påverkar vår omgivning. Jag vill också be för FN:s säkerhetsråd, där Sverige är ordförandeland 2017. Fred och försoning mellan människor kan bli en sanning genom att vi alla tar ansvar för vår jord och för varandra. Bönen till Gud, ger hopp och kraft, och alla våra enskilda handlingar kan tillsammans förändra världen.
onsdag 21 december 2016
Dags att gå i ide
Här lyser inte snön vit på taken så det är svårt att hålla sig vaken. Idag kändes det som kväll redan kl 14. Och nu vid fem skulle vi kunna gäspa godnatt! Men det är väl okej. Är det verkligen menat att vi ska vara vakna lika länge nu som på sommaren? Jag tror vi alla skulle kunna gå i ide nu några dagar. Vila, äta gott och möjligen tacka Jesus för att vi har en extra ledig dag.
onsdag 14 december 2016
Vi kan bara hänga på, han som går före. Det är ju det vi firar
Fokus när man pratar om jul är oss själva och våra närmaste. De flesta av oss förbereder julen genom att göra marsipangodis och handla julklappar. Många bestämmer med släkt och vänner om man ska ses i år och var i så fall. Det ligger en förväntan i luften som kan vara kryddad med en viss oro. Det ska bli härligt att vara ledig, äta gott och bara vara tillsammans med de man tycker om, men det kanske inte blir som man skulle önska. Alla vill inte komma eller jag orkar själv inte träffa alla. Men egentligen är adventstiden en förberedelsetid, en slags fasta då vi ska tänka på vad vi kan göra för andra människor. Därför sker många insamlingar till fattiga människor just i advent. Det är en förberedelse på Jesus ankomst i världen. Han som är fredsfurste, som kommer för att älska alla människor, som vill lära oss att lösa konflikter och skapa fred. Vi kan bara hänga på, han som går före. Det är ju det vi firar, sjunger om och hör talas om i julens gudstjänster, att älska människor tillbaka till Guds rike.
onsdag 30 november 2016
Trött men glad
Varför är jag så trött? Det är så himla svårt att gå upp på morgonen nu när det är mörkt. Hur mycket ska vi pressa oss för att komma i tid till skola och jobb? Det är klart att vi ska göra hemuppgifter och vara i skolan och på jobbet i tid, men det kan vara stressande att inte orka lika mycket som vanligt. Antingen leder tröttheten till att jag stressar mer och känner mig pressad eller så vägrar min kropp att stressa och jag gör helt enkel mindre saker. Jag mår ju klart bättre av det senare. Oavsett måste jag sova mer nu än när solen strålar länge på kvällen. Det finns så mycket att göra och man vill ju hinna mycket mer, orka vara uppe längre på kvällen, men att vi pressar oss till det är nog ingen bra ide. Jag är helt övertygad om att vi alla mår bättre och blir gladare om vi möter tröttheten med öppna armar, gäspar, dricker te, kurar upp oss i soffan och slumrar även om klockan bara är 9 på kvällen.
onsdag 26 oktober 2016
Spöken och clowner lockar
I helgen börjar många fira halloween. Det är från början ett avsked från sommaren. Halloween kopplades samman med Alla helgons dag. Irländska immigranter tog med sig firandet till USA där det blandades med sydamerikanska traditioner och utvecklades till vad det är idag. De senaste åren har Halloween blivit mer utbrett i Sverige, där handeln förmodligen haft en stor påverkan på utvecklingen. Det finns uppenbarligen något som lockar med detta med att bli skrämd och att skrämmas. Frågan är vad?
Varför vill vi bli skrämda?
Är det av samma anledning som att vissa av oss gillar att åka fartfyllda karuseller eller att vissa av oss älskar att hoppa bungyjump?
Är det adrenalinpåslaget vi är förtjusta i? Kanske.
Skillnaden på skrämsel-adrenalinet och bungyjump-adrenalinet är att för att frammana skrämsel-adrenalinet så krävs två parter. En som skrämmer och en som blir skrämd.
Om ena parten är statisk - som en skräckfilm exempelvis, så blir det rätt ofarligt. Problemet uppstår då man tar in en part som inte är förberedd eller villig att vara en del av det.
Att skrämma en person kan anses ofarligt av en person, men kan ha stor påverkan på en annan. Man kan aldrig vara säker på hur den andra parten tar emot det. Det som kan verka harmlöst för en person kan vara jättejobbigt för en annan.
Några tankar kring Halloween.
Var rädda om varandra i höstmörkret
"Var goda mot varandra, visa medkänsla och förlåt varandra, liksom Gud har förlåtit er i Kristus."
- Efesierbrevet 4:32
Varför vill vi bli skrämda?
Är det av samma anledning som att vissa av oss gillar att åka fartfyllda karuseller eller att vissa av oss älskar att hoppa bungyjump?
Är det adrenalinpåslaget vi är förtjusta i? Kanske.
Skillnaden på skrämsel-adrenalinet och bungyjump-adrenalinet är att för att frammana skrämsel-adrenalinet så krävs två parter. En som skrämmer och en som blir skrämd.
Om ena parten är statisk - som en skräckfilm exempelvis, så blir det rätt ofarligt. Problemet uppstår då man tar in en part som inte är förberedd eller villig att vara en del av det.
Att skrämma en person kan anses ofarligt av en person, men kan ha stor påverkan på en annan. Man kan aldrig vara säker på hur den andra parten tar emot det. Det som kan verka harmlöst för en person kan vara jättejobbigt för en annan.
Några tankar kring Halloween.
Var rädda om varandra i höstmörkret
"Var goda mot varandra, visa medkänsla och förlåt varandra, liksom Gud har förlåtit er i Kristus."
- Efesierbrevet 4:32
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)