Filmtips - Jagten

Jagten "Jakten" en är dansk film med skådespelaren Mads Mikkelsen som huvudroll. Mads är en vanlig skollärare tills en av hans elever blir avundsjuk för han ger andra barn mer uppmärksamhet och börjar sprida rykten utan att hon vet vad hon egentligen säger.

Tycker att det är en väldigt bra film som väcker många tankar om hur folk behandlar varandra pga. rykten och hur snabbt "snack" egentligen sprider sig.

Tycker verkligen att alla som inte sett den borde ta sig tiden att se den!


/Isabelle

Bara döda fiskar följer strömmen

Anpassa dig! Varför ska jag anpassa mig?
Louise Hoffsten sjunger Only the dead fish follow the stream. Vem vill vara en död fisk som följer strömmen? Men vi gör ju allt för att passa in. Jag kollar klädkoder så att jag inte blir för fint eller för slarvigt klädd på festen. vem har inte vita kläder på studenten?Utan att jag själv märker det lägger jag mig till med uttryck som de andra runt omkring säger eller gester de andra gör. Det är naturligt att vilja bli en i gruppen.

Tänk själv! Vad vill du? Samtidigt uppmuntras vi att stå för de vi är, våra egna åsikter. Gör inte bara som alla andra. Vad vill jag egentligen, och vad tycker jag egentligen? Att möta människor med olika åsikter och diskutera värderingar, läsa böcker, se filmer och spela spel som gör att man kan leva sig in i andra människors situation är olika möjligheter att känna efter vad jag själv faktiskt tycker och värderar som viktigt.

 Då vi är flera som tydligt visar var vi står är det lätt att stå upp för min åsikt. Andra gånger när jag är en ensam och måste förklara mig och argumentera och ändå inte känner att mina förklaringar gå hem, då gäller att kämpa mot strömmen och inte vara en död fisk som bara följer de andra. Min egen stolthet kräver att jag inte vänder kappan efter vinden och bara byter åsikt. Vem tar mig och mina tankar och värderingar på allvar sen?

Ingenting är som det verkar vara, sjunger Louise vidare. Skenet bedrar. Polischefen som verkar vara ordentlig och talar om att respektera utnyttjar minderåriga flickor sexuellt. Vem kan man lita på då? Den trevlige killen jag blev kär i visade sig slå sina barn. Det var uteliggaren som kände igen mig och såg att jag var ledsen och vill trösta en sen kväll. Min kompis avslöjar det jag trodde var en hemlighet mellan oss. Människor är inte som jag förväntar mig. Och jag är själv blir besviken och arg och blir inte den jag brukar vara.

Simmar jag motströms för länge så dör jag väl i alla fall av mobbing och utfrysning. När jag är liten, besviken och känner mig ensam, behöver jag dem som tycker likadant som jag. De människor som jag kan känna mig trygg med. Jag behöver komma tillbaka till de som värderar samma saker som jag. Ett stim som  ger mig kraft att inte bara följa strömmen.

Vadå, är du feminist?

Mathias tipsade precis om en video han sett på UTube och var då tvungen att se den. Blev förälskad på en gång! Hon har så rätt om dagens samhälle.

Vi unga vill ändra på normen, men vi blir nertryckta för det mesta när vi säger våra tankar högt. Ska inte vi stötta varandra i detta och se till att det kanske blir någon förändring i framtiden?
Vad tycker ni om denna video?

/Isabelle

Tysta tillsammans

Det är en tyst gemenskap. Någon hostar, någon annan ändrar sittställning. Jag sitter på golvet tillsammans med ca 4000 andra personer. Det är så tyst att jag hör fåglarna kvittra utanför. Vi kommer från olika länder och olika kulturer. De flesta är ungdomar, några barn och några medelålders och äldre. Men när vi sitter här i tystnad på golvet är alla lika. Tankarna flyger. Jag har ingen klocka på mig och mobiltelefonen satte jag på en stund i går för att se om det kommit något viktigt meddelande. Min vardag hemma är långt borta. Jag är inte nåbar, finns inte föromvärlden. Men här på golvet är jag närvarande. Helt närvarande i det som sker nära mig och långt där borta. Uppmärksam på om någon gäspar eller gråter. Det är lugnt. Jag blir lugn och öppen för tankar, gamla tankar som jag tänker färdigt och nya, öppen för något annat än det vanliga. Jag undrar hur lång tystnaden är. Hade jag haft en klocka eller mobil hade jag kunnat kolla. Men det spelar ingen roll. Det viktiga är att vi alla är tysta tillsammans och det känns som det pågår något heligt, något särskilt från det vanliga.

Hemma är det sällan helt tyst. Musik i bakgrunden hemma, i klädaffärer, i livsmedelsbutuker och på fik och restauranger. Väntar jag på någon tar jag fram mobilen och quizkampar eller wordfeudar. Nya intryck hela tiden. Jag vill ta vara på tiden och passar på att kolla saker. Jag vill  inte tänka vissa tankar och då håller jag dem borta genom att fylla på hjärnan med andra utmaningar. Är jag rädd att möta mig själv i min ensamhet?
Ibland är det så. Andra gånger orkar jag inte med ljud utan vill bara ha tyst hemma. Men jag vill helst inte vara själv då. Det är tryggare men någon annan i närheten. Det kan vara en vägg emellan men någon är där.

Jag tror att vi alla behöver tystnaden men det kan vara svårt att möta den ibland. Möta oss själva i tystnaden och allt som finns inom oss som kommer osorterat. Och vi vet inte riktigt vad som kommer. Men vi behöver ta emot det, ta emot oss själva. Ta oss själva på allvar och lyssna.

Det är spännade att möta och lyssna till en annan människa, men det blir ofta svårt när man kommer en annan människa riktigt nära. Rädslor avslöjas och skrämmer, rädslor som kan bli till ilska och kontrollbehov. Värderingar som sätts på sin spets när det uppstår svåra situationer och man måste välja. Det kan vara lika svårt att möta sig själv och se sina rädslor och utmana sina egna värderingar. Men det behövs för att bli hel, ödmjuk inför världen, andra människor och sig själv. Och ödmjuka mot oss själva behöver vi vara i denna hårda värld.

Att bry sig om varandra. En för alla och alla för en!

Att bry sig om andra människor, vad betyder det egentligen?

Det första som jag tänker på när jag hör orden "att bry sig" är att visa mina medmänniskor omtänksamhet och uppskatta att de är som de är, så att de känner sig bekräftade och värdefulla.

Om nu alla ser det så skulle nog världen se mycket bättre ut än vad den gör idag. Varför? Jag anser att det finns väldigt mycket hat vilket leder till krig och andra tråkigheter. Men tänk vad lätt det skulle vara ifall alla bara kunde sträcka ut handen och visa att vi bryr oss om varandra. Visa våra känslor och ta emot känslor från våra medmänniskor.

När jag läser i tidningen om att barn i Afrika har dött av någon anledning som te.x svält eller att de har blivit skjutna så får jag en hjärtskärande känsla i kroppen att sådant faktiskt händer. Det får mig att tänka på hur mycket mat som vi faktiskt slänger dagligen, hur mycket vi faktiskt har som inte går till användning. Så om vi då skulle visa att vi bryr oss till våra medmänniskor, alltså barnen i Afrika, då skulle vi ge maten till dom. Så att de inte skulle dö av svält.

Även om vi ger ca 100 kronor varje månad som ger ett barn ett "värdigt" liv. Så finns det ändå där, det onda, det som trycker ner individen, fattigdomen. Medan personer som tjänar flera miljoner om åren köper sig lyxiga ting som bilar och andra egentligen värdelösa ting. Tänk om dessa personer istället skulle sätta sig ner och tänka vad för skillnad de skulle kunna göra. Tänk bara hur bra världen skulle kunna se ut ifall vi tog ansvar för att andra ska må bra.

Sen finns det förstås personer som dessa jag nämnt ovan som donerar pengar till fonder och röda korset etc. Men är det att bry sig? Vem som helst kan egentligen donera pengar, oavsett ifall det är för av en god gärnings anledning eller bara för att höja sin status och få tittarsiffror på sig i kändisvärlden osv.

Även om det här mest är mina egna åsikter om hur jag ser på det hela så ska jag nog ta något exempel på vad jag tycker är att bry sig om personer, att verkligen sätta sig in i deras situation och försöka göra deras till det bättre.

Ett perfekt exempel på detta är en film som handlar om en verklig historia om Sam childers och hur han gick från ett liv till ett annat.

Kort som gott är att den här individen borde bli ett helgon. Varför jag tycker det ska jag förklara för er:

Sam childers var en man som var medlem i diverse MC gäng, sådana personer som rånar, drogar, dödar folk och är allmänt emot lagen. Efter ett tag inom den här livsstilen så insåg Sam att det här var inget sätt att leva. Han gick i kyrkan med sin fru/flickvän och fick en kärlek för gud. Sam blev kristen och började föreläsa om guds kärlek till allmänheten. Vilket ledde till att han ville ge tillbaka det han har tagit, han ville "bry sig". Han byggde en kyrka i sitt område där han bodde för att hjälpa andra som har det svårt som han hade. Vilket senare blev hans start för att åka ner till Afrika och hjälpa de utsatta barnen. Där byggde han en kyrka, barnhem och andra byggnader för att kunna skydda barnen från Kony och de andra arméer som ville ta barnen för att göra de till soldater. Han offrade en del av sig själv för att göra skillnad.

Även om det här är ett rätt så extremt exempel på hur man kan bry sig om andra så tycker jag ändå att det beskriver hela konceptet väldigt mycket.

Att man som person kan ge en bit av sig själv som är helhjärtat och passionen för att göra så att andra har det bättre.

Jag kan sitta här och skriva bäst jag vill vad som är bra och dåligt och vad man kan och inte kan göra. Men vad är det jag gör själv?

Även om jag bara är 19 år och ungdom så försöker jag göra en del i det hela. en del är att jag sitter och skriver det här för att öppna ögonen för er så att ni kan se det jag ser. Jag donerar även med min familj 300 kronor till en kille i Marocko som heter Hassan som vi har haft kontakt med i 8 år. Vi skriver brev till honom ungefär 10-15 gånger om året för att se att han har det bra och blir behandlad rätt. Det är så som jag bryr mig.

Hur bryr du dig?

Vi svenskar är skygga?

Hej! Har kommit på att vi svenskar är väldigt skygga av oss och giller verkligen inte "nya saker". T.ex. om man sitter på en buss, man står hellre än att sätta sig bredvid någon man inte känner. Varför?
           Svenskar? --->    
Jag personligen tycker att det är väldigt mysigt när någon helt random börjar prata med en. Var i Tyskland på utbyte och där prata folk med mig hela tiden på tunnelbanan även fast de inte kände mig, är en grymt trevlig upplevelse!
Det är ju helt okej att ha sin egen "space" men vi svenskar är verkligen överdrivna. Svenskar blir verkligen chockade om någon okänd börjar prata med en om det inte är på t.ex. krogen och alla är fulla. Det första som kommer upp i huvudet är "Vad är den här personens motiv? Vad vill hen?". Är sorgligt men jag är ju också en av dem eftersom att jag blivit så van med att man INTE ska prata med någon man inte känner.
Är bra att vuxna lär sina barn att "inte prata med främlingar", men hallå? det gällde när de gick på lågstadiet och man inte var lika bra på att "läsa" folks motiv och man var väldigt naiv.

Så vad sägs? Bryta normen kanske? Börja säg hej eller bara le och sätt er bredvid folk på bussen!!

/Isabelle

Droger och trådlösa nätverk. Spännade, bevämt och farligt!

Man ser droger överallt. Kompisar drogar. Det är billigare än att dricka alkohol och man får ingen baksmälla. Bra va!..Eller inte. Det verkar inte spela någon roll att det finns hur mycket information som helst om hur farliga vissa droger kan vara och hur mindre farliga leder till tyngre droger. Man känner att det är skönt en gång och tycker att det var ju inte så farligt. Och så finns det ju de som sprider informationen om att det inte är så farligt. De som tjänar pengar på andra brukande.

Vad lyssnar vi på ? Det som är bekvämast för mig själv just nu.

Det finns information hur farligt det är med srålningen från en lapptop, en läsplatta mobiltelefoner, trådläsa nätverk. Vissa människor blir sjuka av det, får hudproblem, magproblem ellersömnsvårigheter, eller allt på en gång. Forskning har visat att foster föds med hjärnskador och man menar att det är pga av att mamman har haft mobiltelefonen ligande på magen då hon pratade i lurar. Spermierna blir slöa när män har mobiltelefonen för nära testiklarna.

Men vi ser att de flesta går omkring med sina mobiltelefoner och ser friska ut. Alltså kan det inte vara någon fara. Eller? Många tjänar pengar på vårt mobila användande

Man kan ju inte gå omkring och vara rädd för allt men så mycket som vi prata om vår hälsa så borde vi ju inse att detta inte är särskilt bra.I Frankrike är det förbjudet att ha trådlöst i skolor. Kanske något för Sverige.De som kämpar mot droger ligger oftast ett steg efter drogmakarna. Hur ska de komma före?

Vad vill vi egentligen med våra liv?
Vill vi utsätta oss för det som är farligt? Varför? En drog gör livet spännande. En mobil gör livet bekvämt, men är det värt det?