onsdag 29 juni 2016

Hur gör du för att bli nöjd med din sommar?

Sommar sol och bad, vänner, longboard, grillning och härliga resor. Ensamhet, vännerna som åkt iväg, långt till bad, familjen ska inte åka nånstans, pengarna går till alkohol och det blir slagsmål. Sommaren kan vara helt fantastisk eller helt förfärlig. Oro för föräldrar och syskon. Hur ska man få veckorna att gå? Sommaren är kort, men ibland alldeles för lång. Det finns så många drömmar, bilder av hur sommaren ska vara, och det kan vara stressigt, eller helt omöjligt att leva upp till. Världen är orättvis och vi har olika förutsättningar. Hur gör du för att bli nöjd med din sommar? Lägg dig på gräsmattan, stirra upp i en trädkrona. Andas djupt och fundera på vad du vill egentligen?

onsdag 15 juni 2016

Värdighet är viktigare än kläder

Nu är det sommar och vi börjar klä av oss. Nakenhet är helt ok. Vi ska kunna visa oss så som vi är skapade, tycker jag. Samtidigt känner jag mig obekväm när jag behövt gå över en strand för nudister. Min kropp är ändå privat och jag vill välja vem jag visar den för. På badstranden vill jag bikini. När jag lägger ut bilder på mig själv på facebook så är jag ännu mer reserverad. Här finns inte ens bilder med shorts och linne. Halvnakna, och även helnakna bilder används på escortsidor och i andra sammanhang. Där är det lätt att hamna om fel personer får tag på bilder. Det finns så mycket motsägelser kring nakenhet. Romarriket var fyllt av nakna statyer och vi har annonskampanjer på busskurer med halvnakna människor. I flera kulturer ska både kvinnor och män ha kläder med både täckta ben och armar. Var stolt, men operera lite så blir det bättre. Olika ideal gäller i olika tider och olika kulturer. Om jag var Gud skulle jag bli ledsen om de människor jag skapat inte kände att de duger som de är. Unga människor ska få börja livet med stolthet över hur de ser ut och kunna visa sig som de är. Vi är olika och vi är vackra med vår olikhet. Jag skulle också bli ledsen över att framför allt unga människor blir utnyttjade som objekt på grund av hur de ser ut. Bara för att man är naken är man inte en sak, utan en person att möta, ett subjekt. För mig handlar det om värdighet. Hela grunden till FN.s konvention om mänskliga rättigheter handlar om att människor ska behandlas med värdighet. Vi har alla rätt att bli behandlade med värdighet hur lite eller mycket kläder vi än har på oss.Och just du är vacker som du är. Tror du det inte. Fråga Gud!

onsdag 25 maj 2016

Skolavslutningen kan vara värd att minnas!

Äntligen slutar skolan. Det är värt att fira. Och fira kan man göra på olika sätt. Äta glass i solen, festa med klasskompisarna på stan eller åka med familjen till stugan. Hos oss har vi cityfest och det är massor med glada ungdomar på stan. Vi vill att alla minnas skolavslutningsdagen med ett leende. Det var kul! På cityfesten är det alkoholförbud. Kommunen som ordnar den för alla som slutar högstadiet. Här kan man alltså ha kul utan alkohol. Kul utan alkohol kan man väl alltid ha, men det är inte så enkelt när omgivningen dricker. Att ta studenten utan att dricka alkohol är en större utmaning. Då "ska" man dricka på champagnefrukosten, dricka när man åker runt på flaket, och dricka i stadsparken. Det kan jättelätt bli alldeles för mycket. Var går gränsen? Hur mycket ska man, eller kan man, dricka för att ha kul? Alla vill väl minnas studentdagen, vad alla sa och gjorde, minnas alla kramar och skratt och ha kul! Är man alldeles för packad kanske man ligger i ett hörn på flaket och spyr, blir osams med sin bäst vän eller gör slut med sin partner på kvällen och vaknar frusen och ensam nånstans. Vem vill det? Skolavslutningen och studenten kan vara helt fantastisk och värd att minnas. Bestäm dig för det och ha kul!

onsdag 18 maj 2016

Omvändelsen är som starkast när vi hamnar som djupast i skiten.

Vi väljer att inte tro på Gud genom att säga nej, men när vi väl befinner oss i djupaste mörket, då blir vi ändå sittandes vid sängkanten och ber om hans hjälp. Varför är det så tror du? Vi väljer att leva våra egna liv på egen hand och ber om hjälp när det ses som en sista lösning, eftersom vi är rädda för att visa oss som svaga. Jag har levt i en trygg men ändå tuff uppväxt på grund av många operationer, osäkerhet och ensamhet. Trots att jag varit tillsammans med familj och vänner, så har jag ändå kännt mig ensam. Någonting i mig har fattats. Det gjorde mig svag i min egna självkänsla. Jag levde med tankar och känslor som inte alls hörde hemma hos mig och jag mådde alltmer dåligt ju mer tiden gick. Jag försökte länge hitta lösningar till problemet men ju mer jag försökte, desto mörkare blev det inom mig. Jag försökte förstå varför jag kunde må som jag gjorde eftersom jag ändå hade ett liv som var väl berikad av kärlek och omsorg runtomkring. Men hur jag än vände och vred så återkom tankarna ständigt tillbaka till att livet inte lngre var värt att leva. Tills en kväll då jag genom en promenad i ledsamhet och frustration, så kände jag verkligen att botten var nådd och att tiden var inne. Jag hade under hela mitt liv varit rädd för att dö, men tänkte ändå: Om nu ändå allt är av en slump och ingen mening heller finns, då spelar det ingen roll om jag tar detta steg. Min rädsla för döden som jag haft under hela mitt liv blev allt större och jag kände att för varje steg mot räcket vid bron togs, så kände jag också att alla mina tankar och känslor sakta gled undan. När jag väl var framme vid räcket, så kom ögonblicket då jag upplevde en värme och en röst inom mig som sa: Lämnar du detta liv, så mister du allt som jag kommer att ge dig i livet framöver. Jag fick i det ögonblicket en syn av min familj, nya människor jag inte kände samt en helt ny värld jag inte var bekant vid och det gjorde mig fullständigt överväldigad. Jag backade från räcket och tog telefonen och mig vid det ögonblicket att ringa min vän om hjälp. Från den kvällen så ändrades hela mitt liv till det bättre. Varför skall det vara så svårt att ta emot hjälp, när man ändå inte ser någon utväg Varför välja att inte tro på Gud när man ändå ber om hjälp då livet kör ihop sig? Varför hålla allt inom dig när du har alla möjligheter att frigöra dig från dina laster? Känslor och tankar borde inte vara något vi själva skall bära, utan något som vi istället borde böja dela. Att våga tro på något vi inte kan se gör oss osäkra och rädda, men kan också utmana oss i en större längtan och föväntan på vad som kan hända. Men att ta det steget kräver otroligt mycket av oss själva eftersom det handlar om att offra något för att få tillbaka något. Vi väljer hellre att tro på slumpen eller evolutionen istället för en skapare som har skapat oss för en mening. Vi lägger vikten i att framstå oss själva som perfekta istället för att se oss själva som unika. När hinder och problem möter oss, så ser vi till att snabbt lösa dem för att inte skapa en ostabilitet. Vi väljer ofta hellre vägen att styra oss själva till ett framgångsrikt eller bättre liv, istället för att be om vägledning för att låta oss få bli formade så som det är tänkt att vi skall leva. Livet har vänt från ensamhet och osäkerhet till ett liv i trygghet och gemenskap. Och tron på att alltid förbli buren och älskad av Jesus!

onsdag 11 maj 2016

Dialog - en bra plats att leva på

När någon berättar för mig om sig själv och vad som känns viktigt i livet tycker jag att det är spännande. Det är spännande att höra hur andra tänker och känner om olika saker och olika situationer. Ofta är det något jag känner igen mig i och tänker, - Vad lika vi är! Lika ofta kan jag tänka, -Oj så olika vi uppfattar samma sak. Så får jag prova en ny tankebana, se en ny synvinkel. Så fantastiskt spännande du är, dig som jag möter och tar mig tid att lyssna på och lära mig saker av. Och frågar du mig så berättar jag gärna om mig och mina tankar och känslor. Vi möts i dialog, bekräftar varandra och lär oss mer om varandra och oss själva. Vi blir tydligare för varandra och jag blir tydligare för mig själv. Jag formulerar mina åsikter och känslor och blir säkrare på vad jag står för eller inser att jag bytt åsikt och känner något annat än jag gjort tidigare. Dialogen med dig har stärkt mig i min identitet. Så viktigt det är att vi pratar med varandra om våra liv, vår existens här på jorden. Dialogen ger bekräftelse, förståelse och trygghet. En trygghet som gör att vi mår bättre och inte har behov att hata och göra varandra, eller sig själv, illa. Vi mår bättre och den här platsen blir en bra plats att leva på.

onsdag 20 april 2016

Vet jag vad jag gillar?

Ju mindre man vet desto mer åsikter har man. Jag pratade precis med en fotograf som varit och fotograferat flyktingar i Grekland, de som nu lever innanför taggtrådsstängsel. När man hamnar mitt i en sådan situation är det svårt att vara tvärsäker om någonting. Ju mer man lär sig desto mer förstår man att man inte vet så mycket. Ibland blir jag lite rädd för de snabba facebookdelningarna och gillandena. Vet jag vad jag gillar? Någon skriver något som låter bra och sen är det nån jag känner som har gillat, och så tänker jag att det är säkert okej, och så gillar jag. Det där med källkritik, att kolla om det verkligen är korrekta fakta man hänvisar till, har jag inte sett att någon frågar efter. Men jag har känt att jag borde kolla fakta ibland. Då gillar jag inte med en gång, och glömmer för det mesta inlägget helt. Jag borde naturligtvis kolla fakta och sen skriva eller direkt fråga var dessa fakta kommer ifrån, men av nån anledning blir det inte av. Man ser ett inlägg och sen är det svårt att hitta det igen, om man inte delar det förstås. Det mesta försvinner snabbt från flödet och skriver man inte en gång så är det kört. Det snabba sättet att bilda sig en åsikt gör att jag inte hinner tänka efter själv. Vad vet jag, vad är sant och vad kan jag då gilla?

onsdag 13 april 2016

Dags att prata om sexuella övergrepp

Sexuella övergrepp kan bestå av många olika handlingar. Någon kan ha blottat sig för dig, någon kan ha övertalat dig, pressat dig eller tvingat dig onanera åt någon, ha sex eller försökt klä av dig eller tagit på ditt kön. Drygt var femte elev har erfarenhet av någon form av sexuellt övergrepp (elever i årskurs tre på gymnasiet). Vissa övergrepp sker på nätet. Har du någon gång skickat avklädda bilder eller filmer där bröst, kön eller rumpa syns? 68 % av eleverna säger att de har skickat till sin partner, 22 % att de skickat till någon de lärt känna via nätet och 7,4 % till någon som de inte vet vem det är. Har du någon gång sålt sexuella tjänster? Drygt en procent av killarna hade sålt sex och det vanligaste var att visa sitt könsorgan mot ersättning. Det finns elever som utsatts för människohandel. Drygt två procent av eleverna hade skadat sig själva med sex. Elever med erfarenhet av att skicka eller lägga ut bilder har mer ångest, depression och sexuella bekymmer än andra elever. Övergrepp leder ofta till mardrömmar, att man ofta gråter eller blir arg och kanske inte vill leva. De flesta berättar för någon men många håller övergreppen helt för sig själva. Att berätta är en bra början för att få skydd, stöd och behandling. Ca 10 % av övergreppen anmäldes till polis och mindre än 5 % till socialtjänsten. En del av de som utsatts hade sökt hjälp och fått hjälp av skolkurator, skolpsykolog, skolsköterska Barn och ungdomspsykiatrin(BUP), privat psykoterapeut, ungdomsmottagning, socialtjänsten eller någon annan. För det mesta är det en jämnårig som får förtroendet. Är du den kompisen? All barn 0-18 år som har utsatts för övergrepp har rätt att få stöd, information och behandling om det behövs. Gå in på www.dagsattprataom.se. Allmänna barnhuset har gjort den webbplatsen för att barn ska få bättre skydd mot sexuella övergrepp och att utsatta barn ska berätta och få hjälp