onsdag 1 oktober 2014

Hindra eller släpp din framtidstro lös!

Jag kan minnas händelser från min barndom och min tonårstid som påverkar mitt självförtroende och hur jag väljer idag. Jag minns när sjukhuskuratorn framförde att det inte var bra för mig som 13-åring att bo hos min mamma som behövde så mycket hjälp. Jag skulle inte behöva ta det ansvaret. jag minns att jag bestämde mig för att "Det här ska jag fixa!". Jag kan visst ta det ansvaret, och vill det. Ingen ska komma och säga att det inte är bra för mig eller att jag inte kan. På något sätt bestämde jag min personlighet den gången. Jag fixar och ordnar för att alla ska ha det bra. Och jag blir besviken när människor inte gör vad de sagt, tar ansvar för vad de säger. Jag har övat mig i att låta andra fixa och överse med att andra inte gör som de sagt och ändrar sig i sista minuten. Det går bra med dem som jag känner ganska bra, men när mina allra närmaste inte tar ansvar för det det har sagt blir jag upprörd, ledsen och känner mig förnedrad och tappar tillit. Då gäller det att jag intalar mig om att det är en enstaka händelse som inte alls har med mig att göra. Vad spelar det för roll om hundra år eller om en stund?
En annan händelse handlar om hur jag stod på skoldansen och ville bli uppbjuden, men inte blev det. Den upplevelsen delar jag med många. En del kanske bestämt sig för att inte dansa. Jag älskar att dansa så jag började på jazzdans och dansade sedan sakral dans. Då behöver man inte vänta på att bli uppbjuden men får dansa ändå. Jag har naturligtvis fått uppmaningen att bjuda upp själv. Men jag som kan vara så självständig i andra sammanhang blir helt matt och har inget självförtroende alls just i den situationen. När jag någon gång varit ute och dansat vågar jag  bara fråga den jag gått dit med om vi ska dansa. Ja, jag kräver att vi ska dansa, för annars får jag ju inte dansa. Jag har gjort en tidigare händelsen alldeles för viktigt. Att jag inte blev uppbjuden, vad spelar det egentligen för roll idag? För att detta inte ska påverka mig i framtiden behöver jag se att det är en enskild händelse, eller några enskilda händelser och känna att de inte har någon betydelse idag. Förnuftsmässigt sett borde jag kunna bjuda upp nästa gång jag går ut. Och det kan gå om jag släppt de gamla händelserna. Jag kan bestämma mig för att få dansa hela natten!

 Att göra sig av med gamla händelser som hindrar min framtidstro är kanske viktigare än vi tror. Att lägga hindren bakom mig och släppa framtidstron lös!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar